Jag kan andas ut
De långa testarna är kvar. Mitt hår blev inte kort.
Det fick bara en ny fin färg, lite mer åt det guldiga hållet.
Det var jäkligt nära att håret rök. Jag började prata med Marre, min frisör, om hur lång tid det tog att spara ut lika långt som jag har nu och han gick igång med hur han ville klippa mig och så vidare.
Till slut, efter 30 minuters dividerande fram och tillbaka, kom vi fram till att jag nog inte är redo för att klippa av mitt hår än.
Det skulle ta 3 år (!) att spara ut det igen och det skulle bli ganska kort och jag skulle inte kunna locka det och greja som jag älskar.
Så, nu är det kvar.
Var det fegt?
Det fick bara en ny fin färg, lite mer åt det guldiga hållet.
Det var jäkligt nära att håret rök. Jag började prata med Marre, min frisör, om hur lång tid det tog att spara ut lika långt som jag har nu och han gick igång med hur han ville klippa mig och så vidare.
Till slut, efter 30 minuters dividerande fram och tillbaka, kom vi fram till att jag nog inte är redo för att klippa av mitt hår än.
Det skulle ta 3 år (!) att spara ut det igen och det skulle bli ganska kort och jag skulle inte kunna locka det och greja som jag älskar.
Så, nu är det kvar.
Var det fegt?
Kommentarer
Mini
Jag tycker inte att du är feg. Men du frågar en tjej som inte varit hos frisören på tio år, utan låter mamma klippa hennes hår.
kerstin
men får vi se då?
Ullis
30 minuter? för att diskutera??? jeesus. Nej du var inte feg, onödigt att bara köra på ngt och sen gråta för att man ångrar sig som man gör i denna utseendefixerade värld.
Trackback
