Skumma figurer

I dag hoppade det till lite extra i mitt tanthjärta*.
Utanför köksfönstret hade en mystisk mörk skåpbil parkerat. Jag hade självklart studerat denna van i smyg genom fönstret och tyckt att både den och dess invånare, två rakade lite kralliga killar i blåbyxor, sett mycket skumma ut.
Var det någon slags maffiaverksamhet som pågick i mina annars så lugna kvarter?
Eller var det civilpoliser, förklädda till skummisar, som spanade på något bus?
Frågorna var många, och min fantasi skenade.

Plötsligt ringer det på dörren, och det är här hjärtat hoppar till, för när jag tittar i titthålet så är det en av de två männen som står utanför min dörr. Hjälp! Vad vill de mig, tänker jag.

Stackars stackars hantverkaren, som bara undrade om jag kunde öppna källardörren eftersom de skulle gjuta golvet där nere. Om han bara visste vilka misstankar som riktats mot honom.
Han sa åtminstonde att de skulle gjuta golvet. Kanske bäst att jag går ner och kollar så att det inte är något fuffens där nere.


Skum skåpbil.

*Tanthjärta - syftar på att jag beter mig som en liten kärring när jag spanar ut genom fönstret på potentiella busar och vad som försiggår utanför mitt hus.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

vikankalladetmittliv

eller i alla fall ett försök till det

RSS 2.0