Ful, fet och oklippt
Jag är inne i en sån där fulperiod.
Ni vet när man bara känner sig så otroligt ful, blek och glåmig.
Det spelar liksom ingen roll vad man gör, den där som stirrar tillbaka på en i spegeln får en att vilja lägga benen på ryggen och springa och gömma sig.
Oavsett hur många gånger man byter kläder och vad man än river fram i panik ur garderoben finns det inget som sitter snyggt eller är så där fancy och fint.
Och det spelar ingen roll hur länge man skrubbar och filar och polerar och packar in och gör ansiktsmask och gud vet vad i duschen, så står man ändå där framför spegeln med samma spegelbild och ett hår som inte gör som man vill.
Man torkar med hårtorken och plattar med plattången och lockar med locktången och fluffar och flätar och allt vad man gör, men ändå slutar det med att man bara vill sätta en stor brun papperspåse över huvudet. Och dag efter dag så blir det den där nödknuten och ett hårband som håller den där luggen som inte ligger som man vill på plats.
Och håret är i akut behov av klippning men man glömmer hela tiden att boka en tid och när man väl kommer sig för så finns det inte en tid förrän om två veckor.
Annat var det för några veckor sen. Då hade jag en tydlig snyggperiod och fick komplimanger och blev uppraggad av butikspersonal som sa att jag var hetare än sanden i Sahara. Några såna kommentarer kommer minsann inte nu. Vilket är förståeligt, så klart.
Nej, nu vill jag bara dra täcket över huvudet och försvinna in i det mysiga gosvarma och inte komma ut förrän jag är smal, snygg, fräscht solbränd och har en bra hårdag.
Ni vet när man bara känner sig så otroligt ful, blek och glåmig.
Det spelar liksom ingen roll vad man gör, den där som stirrar tillbaka på en i spegeln får en att vilja lägga benen på ryggen och springa och gömma sig.
Oavsett hur många gånger man byter kläder och vad man än river fram i panik ur garderoben finns det inget som sitter snyggt eller är så där fancy och fint.
Och det spelar ingen roll hur länge man skrubbar och filar och polerar och packar in och gör ansiktsmask och gud vet vad i duschen, så står man ändå där framför spegeln med samma spegelbild och ett hår som inte gör som man vill.
Man torkar med hårtorken och plattar med plattången och lockar med locktången och fluffar och flätar och allt vad man gör, men ändå slutar det med att man bara vill sätta en stor brun papperspåse över huvudet. Och dag efter dag så blir det den där nödknuten och ett hårband som håller den där luggen som inte ligger som man vill på plats.
Och håret är i akut behov av klippning men man glömmer hela tiden att boka en tid och när man väl kommer sig för så finns det inte en tid förrän om två veckor.
Annat var det för några veckor sen. Då hade jag en tydlig snyggperiod och fick komplimanger och blev uppraggad av butikspersonal som sa att jag var hetare än sanden i Sahara. Några såna kommentarer kommer minsann inte nu. Vilket är förståeligt, så klart.
Nej, nu vill jag bara dra täcket över huvudet och försvinna in i det mysiga gosvarma och inte komma ut förrän jag är smal, snygg, fräscht solbränd och har en bra hårdag.
Kommentarer
Trackback
