Oh, the drama
Trogna läsare av bloggen minns kanske halaballoot med den sprukna toaletten under min första vecka här i London?
Det var ju ett drama som heter duga.
Och bortsett från diverse jobbdraman, för lite sömn, väderkaos med försenade tåg, trasiga skor (shit, jag har ju inte berättat the full story där. Fortfarande intresserade? Säg till i kommentarsfältet i så fall så kommer den) och ett litet influensautbrott så har jag klarat mig ganska bra från draman tycker jag.
Så det är klart att det ska komma något smaskigt för att krydda till tillvaron så här på sluttampen. What else liksom
Vad har då hänt? Jo, jag blev utlåst från lägenheten i går.
Har en sån där dörr som man bara smäller igen så är den låst. Oftast brukar jag bara göra så, smälla igen och gå. Gjorde jag även igår. Förvissade mig först, som alltid, att nycklarna var med.
Kollade min mail en sista gång på telefonen ute i trapphuset. Hade fått ett mail med en grej jag var tvungen att åtgärda, gick in igen, fixade det och drog iväg till Camden för en fika med storebror Jocke.
Fikar med honom. Åker hem. Handlar, glass bland annat. Ska ta mig in genom porten. Hittar. ingen. nyckel.
Granne kommer, låser upp porten, jag går två trappor upp till mig. Hittar. fortfarande. ingen. nyckel.
Fail.
Inser att nyckeln inte är med mig. Kollar i mobilen efter nummer till städerskan. Finns inte i mobilen. Mycket dumt.
Ringer vaktmästaren för huset. Nej, de har ingen huvudnyckel, sånt får de tydligen inte ha.
Okej, bara att ringa låssmed. Jodå, de ska komma på en gång. Tar all uppgifter och nummer och ska ringa tillbaka när han är på väg. Grymt!
Väntar.
Väntar.
Väntar.
SVT Playar "Våra vänners liv" i iphonen.
Väntar.
När två timmar har gått tycker jag att det börjar bli lite tråkigt att vänta. Men med tanke på att jag fick vänta på rörmokaren i sisådär 8 timmar så tänker jag att det är väl helt normalt. Men för säkerhets skull ringer jag upp låssmedsfirman.
Kommer till något slags huvudjourkontor. Där har man inte hårt något om en utelåst Tess.
De frågar om jag blivit satt i kontakt med låssmeden. Svar nej.
Blir satt i kontakt med låssmeden, som inte fått jobbet utlagt på sig. Men han är i närheten, och är här på 10 minuter. Yes, success!
Då, nästa bakslag. Eftersom jag valde att låsa mig ute på samma dag som städerskan är här så går det inte bara att ta sig in på fem snabba minuter. Hon dubbellåser nämligen alltid dörren. Resultat: den måste borras upp!
Och med säkerhetslås som måste borras upp går det inte snabbt. Tar låååång tid.
Och mer; låset måste därefter bytas ut.
3,5 timme senare, med smält glass och kurrande mage får jag äntligen komma in i lägenheten. Då är klockan halv tio på kvällen. Misär.
Nåja, låssmeden var i alla fall snygg och trevlig.
Det var ju ett drama som heter duga.
Och bortsett från diverse jobbdraman, för lite sömn, väderkaos med försenade tåg, trasiga skor (shit, jag har ju inte berättat the full story där. Fortfarande intresserade? Säg till i kommentarsfältet i så fall så kommer den) och ett litet influensautbrott så har jag klarat mig ganska bra från draman tycker jag.
Så det är klart att det ska komma något smaskigt för att krydda till tillvaron så här på sluttampen. What else liksom
Vad har då hänt? Jo, jag blev utlåst från lägenheten i går.
Har en sån där dörr som man bara smäller igen så är den låst. Oftast brukar jag bara göra så, smälla igen och gå. Gjorde jag även igår. Förvissade mig först, som alltid, att nycklarna var med.
Kollade min mail en sista gång på telefonen ute i trapphuset. Hade fått ett mail med en grej jag var tvungen att åtgärda, gick in igen, fixade det och drog iväg till Camden för en fika med storebror Jocke.
Fikar med honom. Åker hem. Handlar, glass bland annat. Ska ta mig in genom porten. Hittar. ingen. nyckel.
Granne kommer, låser upp porten, jag går två trappor upp till mig. Hittar. fortfarande. ingen. nyckel.
Fail.
Inser att nyckeln inte är med mig. Kollar i mobilen efter nummer till städerskan. Finns inte i mobilen. Mycket dumt.
Ringer vaktmästaren för huset. Nej, de har ingen huvudnyckel, sånt får de tydligen inte ha.
Okej, bara att ringa låssmed. Jodå, de ska komma på en gång. Tar all uppgifter och nummer och ska ringa tillbaka när han är på väg. Grymt!
Väntar.
Väntar.
Väntar.
SVT Playar "Våra vänners liv" i iphonen.
Väntar.
När två timmar har gått tycker jag att det börjar bli lite tråkigt att vänta. Men med tanke på att jag fick vänta på rörmokaren i sisådär 8 timmar så tänker jag att det är väl helt normalt. Men för säkerhets skull ringer jag upp låssmedsfirman.
Kommer till något slags huvudjourkontor. Där har man inte hårt något om en utelåst Tess.
De frågar om jag blivit satt i kontakt med låssmeden. Svar nej.
Blir satt i kontakt med låssmeden, som inte fått jobbet utlagt på sig. Men han är i närheten, och är här på 10 minuter. Yes, success!
Då, nästa bakslag. Eftersom jag valde att låsa mig ute på samma dag som städerskan är här så går det inte bara att ta sig in på fem snabba minuter. Hon dubbellåser nämligen alltid dörren. Resultat: den måste borras upp!
Och med säkerhetslås som måste borras upp går det inte snabbt. Tar låååång tid.
Och mer; låset måste därefter bytas ut.
3,5 timme senare, med smält glass och kurrande mage får jag äntligen komma in i lägenheten. Då är klockan halv tio på kvällen. Misär.
Nåja, låssmeden var i alla fall snygg och trevlig.
Kommentarer
Ullis
Jag är intresserad av att höra!
Trackback
