Men statsministern!
Kom igen! Kan du inte bara säga vem som hade jouren då, så slipper vi hålla på att traggla fram och tillbaka. Det är så töntigt.
Hålla på att hänvisa till sekretess för rikets säkerhet.
Alla fattar att när man inte vill redovisa något, säger ingen kommentar osv, så är det för att det föreligger så. Och att man vill dölja det. Annars kan man ju säga att nej, det stämmer inte.
Nu blir det bara töntigt, och hålet han gräver under sina fötter blir bara djupare och djupare.
Det är väl bättre att han säger som det är, och står för det.
Tönt-Fredrik.
Hålla på att hänvisa till sekretess för rikets säkerhet.
Alla fattar att när man inte vill redovisa något, säger ingen kommentar osv, så är det för att det föreligger så. Och att man vill dölja det. Annars kan man ju säga att nej, det stämmer inte.
Nu blir det bara töntigt, och hålet han gräver under sina fötter blir bara djupare och djupare.
Det är väl bättre att han säger som det är, och står för det.
Tönt-Fredrik.
Inte Dusty. Dionne.
Jag skrev i ett tidigare inlägg om låten "this girl's in love with you". Det visar sig att den versionen som jag gillar inte alls är Dusty Springfield. Det är Dionne Warwick som gör den.
Aretha F har också gjort en version, en soulig en, men den är inte alls bra, tycker jag.
Totalt värdelös info, men ändå....
Aretha F har också gjort en version, en soulig en, men den är inte alls bra, tycker jag.
Totalt värdelös info, men ändå....
Självmedicinering del 2
oj oj oj vad jag självmedicinerade i går. Full fart. Högsta hugg.
Medicinerande på högsta nivå.
Hjärtat och jag möttes upp på fulindiern i Solna - Kohinoor. Vi har en finindier- Nirvana - och en fulindier - Kohinoor - där vi bor. De ligger i princip vägg i vägg och det som ger den ena epitetet fin är den enkla anledningen att de har godare mat och dyrare priser. Oftast väljer vi finindiern, men i går kände vi för att köra budgetstyle och valde fulingen. Ungefär 150 spänn mindre, och inte riktigt lika gott.
Hur som, vi köpte indiskt och dukade upp framför tv:n hemma. Till det ett stadigt glas rött.
För att toppa det hela så avslutade jag med lite överbliven tobleroneglass från frysen, från tidigare bakissynder.
Och ser man på, i dag skiner solen och allt känns lite lättare.
Det här med självmedicinering är såååå min grej! Tack Mirre för tipset.
Att det sen inte går riktigt hand i hand med min viktminskning har jag inte riktigt klurat ut någon lösning på.
Jag får klura lite på det.
Medicinerande på högsta nivå.
Hjärtat och jag möttes upp på fulindiern i Solna - Kohinoor. Vi har en finindier- Nirvana - och en fulindier - Kohinoor - där vi bor. De ligger i princip vägg i vägg och det som ger den ena epitetet fin är den enkla anledningen att de har godare mat och dyrare priser. Oftast väljer vi finindiern, men i går kände vi för att köra budgetstyle och valde fulingen. Ungefär 150 spänn mindre, och inte riktigt lika gott.
Hur som, vi köpte indiskt och dukade upp framför tv:n hemma. Till det ett stadigt glas rött.
För att toppa det hela så avslutade jag med lite överbliven tobleroneglass från frysen, från tidigare bakissynder.
Och ser man på, i dag skiner solen och allt känns lite lättare.
Det här med självmedicinering är såååå min grej! Tack Mirre för tipset.
Att det sen inte går riktigt hand i hand med min viktminskning har jag inte riktigt klurat ut någon lösning på.
Jag får klura lite på det.
Självmedicinering
Läste på Mirres blogg att hon hade självmedicinerat á la Steffo i går.
Ett glas rött och några rutor mörk choklad.
Herrejävlar vilken bra idé! Att jag inte kom på det tidigare.
Det är ju det man ska göra när allt är trist och tråkigt och grått som det är nu.
Först skriva en text jag skjutit på - sen jävlar ska det hem och medicineras.
Ett glas rött och några rutor mörk choklad.
Herrejävlar vilken bra idé! Att jag inte kom på det tidigare.
Det är ju det man ska göra när allt är trist och tråkigt och grått som det är nu.
Först skriva en text jag skjutit på - sen jävlar ska det hem och medicineras.
Ledig
Ledig på en måndag, inte fy skam.
Just nu äter jag frukost framför datorn.
Sen ska jag träna spinning för första gången på säkert 1,5 år. Jag är ganska övertygad om att jag kommer att dö.
Det här kan alltså bli mitt sista blogginlägg.
Om jag överlever spinningen ska jag åka in till stan och färdigställa min halloweenoutfit. Jag har grunden, som är en svart korsett. Den ska kompletteras. Det blir nog bra.
Nu blir det nog lite gammal Carola-dänga. "Det regnar i Stockholm" känns liksom... passande i det här höstrusket.
Just nu äter jag frukost framför datorn.
Sen ska jag träna spinning för första gången på säkert 1,5 år. Jag är ganska övertygad om att jag kommer att dö.
Det här kan alltså bli mitt sista blogginlägg.
Om jag överlever spinningen ska jag åka in till stan och färdigställa min halloweenoutfit. Jag har grunden, som är en svart korsett. Den ska kompletteras. Det blir nog bra.
Nu blir det nog lite gammal Carola-dänga. "Det regnar i Stockholm" känns liksom... passande i det här höstrusket.
Smart, snygg och cool
Jorå, enligt Mini ser jag både smart, snygg och cool ut på min bylinebild här nedan.
Man gör ju sitt bästa för att få fram sin personlighet, så är det ju....
Man gör ju sitt bästa för att få fram sin personlighet, så är det ju....
Helg!
Åhå så skönt med helg. Äntligen.
Veckan har varit helt galen, i går var toppen på isberget. Galen dag.
Dessutom kunde jag inte sova en blund, så jag sov några timmar på morgonen.
Nu har jag simmat i en timme och är laddad inför idol. Eller ja, så laddad man kan bli.
Så i kväll blir det lite idol.
I morgon pyssel på dagen och sen middag och lite singstar hemma hos oss på kvällen.
Söndag blir nog ganska lugn.
Vad ska ni göra i helgen?
Veckan har varit helt galen, i går var toppen på isberget. Galen dag.
Dessutom kunde jag inte sova en blund, så jag sov några timmar på morgonen.
Nu har jag simmat i en timme och är laddad inför idol. Eller ja, så laddad man kan bli.
Så i kväll blir det lite idol.
I morgon pyssel på dagen och sen middag och lite singstar hemma hos oss på kvällen.
Söndag blir nog ganska lugn.
Vad ska ni göra i helgen?
Ny bylinebild!
Äntligen har jag tagit en ny bylinebild. Eller, inte jag. Den fantastiska fotografen Olle Sporrong.
Bilden gör sig inte riktigt så bra i tidningen, så här kommer den i sin helhet.
Bilden gör sig inte riktigt så bra i tidningen, så här kommer den i sin helhet.
Bubblare på bröllopslåtstoppen
Dusty Springfield - This girl´s in love with you.
Och ja...
...jag är på läggainbilder-humör.
Nu har jag även fått Lovisas bilder från vinklubben i fredags.
Men, jag ska hem nu så fler bilder kommer inte förrän i morgon.
Tjipp!
Nu har jag även fått Lovisas bilder från vinklubben i fredags.
Men, jag ska hem nu så fler bilder kommer inte förrän i morgon.
Tjipp!
En måndag i oktober
Så här kan jag se ut en helt vanlig måndag i oktober.
I dag, till exempel.
I dag, till exempel.
Före och efter vinklubb
Före
Efter
Efter
Helgen
Ni har med oroad stämma hört av er och undrat hur helgen var.
Jag kan lugnande säga att jag lever, även om jag tidigt i lördags morse inte var övertygad om att så vad fallet.
Huvudvärken jag hade efter fredagskvällens intag av mousserande vin var inte nådig.
Men, vi tar det från början.
Det var alltså vinklubb hos Lovisa och temat var mousserande vin.
För att välkomna oss hade värdinnan gjort en fördrink som var stark sataaana. För att balansera tog jag två.
Till maten serverades det vitt vin. Maten bestod av räkor, potatis, lax och bröd.
Den som kan sin alkoholmatematik förstår att jag var full redan vid middagen.
Innan provningen alltså.
Fredagsfyllor är förädiska.
Sen provning.
Efter det var jag så trött att jag höll på att somna i soffan, men insåg att jag var för full för att åka hem. Alltså var det bara att hänga sig kvar för att nyktra till.
Lösningen blev singstar.
Tre timmar och ett polispatrullbesök senare var det tre flickor med runda fötter som lämnade lägenheten i Blackeberg.
Eftersom polisbilen stod utanför porten och poliserna inte var någonstans to be seen tänkte jag att det skulle vara en alldeles ypperlig idé att hoppa upp på huven och bli fotograferad.
Hepp!
Sen kom, som sagt, huvudvärken dagen efter. Såklart.
Men, på lördagskvällen var jag återigen fit for fight.
Dinner and drinks stod på schemat.
Först mötte vi upp Nicke, Sara, Nicke och Frida på Amaranten för drinks. Sen till bokat bord på Restaurangen - rekommenderas! Fyratimmars middag med massa god mat och gott vin och kaffe och baileys och oj vad fattig jag blev...
Sen drinkar på Anglais, men oj så trångt och jaha, de stängde visst två och ja, det blev inte så lång tid där.
Jag på Restuarangen. Förutom att jag håller armen konstigt så att den ser gigantisk ut är det en ganska bra bild tycker jag.
I går, massa fika och massa promenad.
Först 50 minuter promenad till St. Eriksplan för fika med Micke som var på besök från Söderhamn.
Sen cirka en timmes promenad över västerbron via hornstull till liljeholmskajen och hem till Mattias, Nina och Anton för lite mer fika och lek.
Sen hem för godis och sushi-inköp, film och soffmys.
Så, efter denna nästan fullständiga rapport kan alla vara lugna och återgå till sitt.
Jag kan lugnande säga att jag lever, även om jag tidigt i lördags morse inte var övertygad om att så vad fallet.
Huvudvärken jag hade efter fredagskvällens intag av mousserande vin var inte nådig.
Men, vi tar det från början.
Det var alltså vinklubb hos Lovisa och temat var mousserande vin.
För att välkomna oss hade värdinnan gjort en fördrink som var stark sataaana. För att balansera tog jag två.
Till maten serverades det vitt vin. Maten bestod av räkor, potatis, lax och bröd.
Den som kan sin alkoholmatematik förstår att jag var full redan vid middagen.
Innan provningen alltså.
Fredagsfyllor är förädiska.
Sen provning.
Efter det var jag så trött att jag höll på att somna i soffan, men insåg att jag var för full för att åka hem. Alltså var det bara att hänga sig kvar för att nyktra till.
Lösningen blev singstar.
Tre timmar och ett polispatrullbesök senare var det tre flickor med runda fötter som lämnade lägenheten i Blackeberg.
Eftersom polisbilen stod utanför porten och poliserna inte var någonstans to be seen tänkte jag att det skulle vara en alldeles ypperlig idé att hoppa upp på huven och bli fotograferad.
Hepp!
Sen kom, som sagt, huvudvärken dagen efter. Såklart.
Men, på lördagskvällen var jag återigen fit for fight.
Dinner and drinks stod på schemat.
Först mötte vi upp Nicke, Sara, Nicke och Frida på Amaranten för drinks. Sen till bokat bord på Restaurangen - rekommenderas! Fyratimmars middag med massa god mat och gott vin och kaffe och baileys och oj vad fattig jag blev...
Sen drinkar på Anglais, men oj så trångt och jaha, de stängde visst två och ja, det blev inte så lång tid där.
Jag på Restuarangen. Förutom att jag håller armen konstigt så att den ser gigantisk ut är det en ganska bra bild tycker jag.
I går, massa fika och massa promenad.
Först 50 minuter promenad till St. Eriksplan för fika med Micke som var på besök från Söderhamn.
Sen cirka en timmes promenad över västerbron via hornstull till liljeholmskajen och hem till Mattias, Nina och Anton för lite mer fika och lek.
Sen hem för godis och sushi-inköp, film och soffmys.
Så, efter denna nästan fullständiga rapport kan alla vara lugna och återgå till sitt.
Dagens hånskratt
Åh ni små, små människor som försöker göra er märkvärdiga.
Jag skrattar åt er.
Inte i smyg, utan ett högt hånskratt. Det gör inte ens något om ni hör det.
Ni är sådana som pratar extra högt i mobilen när ni tycker att ni har något häftigt att annonsera så att alla för er okända medresenärer på t-banan eller bussen hör.
Men mest skrattar jag åt "kulturkonsumenterna" som jag kallar er.
Ni som ser till att spara DN eller Svenskans kulturbilaga tills ni åker till jobbet. Och ser till att hålla den extra synligt för att alla runtomkring er på tunnelbanan ska se att ni minsann är kultiverade, bildade människor som läser KULTURSIDORNA minnsan. Jorå, man är väl intellektuell, liksom.
Jag har aldrig sett någon läsa nyhetsdelen eller ekonomidelen eller jobbdelen gudbevars på tuben. Så det måste ju finnas en anledning till att det är just kulturdelen som tas ut till allmän beskådan.
Tanten i morse satt, förutom att hålla tidningen extra högt så att alla kunde se, också och tittade sig omkring med jämna mellanrum som för att försäkra att alla la märke till hur kultiverad hon var.
Jag skrattar åt dig kvinna, hör du det? Skrattar! Högt.
Jag skrattar åt er.
Inte i smyg, utan ett högt hånskratt. Det gör inte ens något om ni hör det.
Ni är sådana som pratar extra högt i mobilen när ni tycker att ni har något häftigt att annonsera så att alla för er okända medresenärer på t-banan eller bussen hör.
Men mest skrattar jag åt "kulturkonsumenterna" som jag kallar er.
Ni som ser till att spara DN eller Svenskans kulturbilaga tills ni åker till jobbet. Och ser till att hålla den extra synligt för att alla runtomkring er på tunnelbanan ska se att ni minsann är kultiverade, bildade människor som läser KULTURSIDORNA minnsan. Jorå, man är väl intellektuell, liksom.
Jag har aldrig sett någon läsa nyhetsdelen eller ekonomidelen eller jobbdelen gudbevars på tuben. Så det måste ju finnas en anledning till att det är just kulturdelen som tas ut till allmän beskådan.
Tanten i morse satt, förutom att hålla tidningen extra högt så att alla kunde se, också och tittade sig omkring med jämna mellanrum som för att försäkra att alla la märke till hur kultiverad hon var.
Jag skrattar åt dig kvinna, hör du det? Skrattar! Högt.
Fatimas fyllefest
Som sagt, det var ju en fyllefest av rang förra fredagen.
För att visa för er, kommer här lite bildbevis.
Detta är dock inte alla bilder, det verkar som om några av de andra fotograferna sitter och trycker på dem.
Men här kommer i alla fall några av de som Lovisa plåtade.
För att visa för er, kommer här lite bildbevis.
Detta är dock inte alla bilder, det verkar som om några av de andra fotograferna sitter och trycker på dem.
Men här kommer i alla fall några av de som Lovisa plåtade.
Min första kärlek
Jag var väl en sex-sju år, när han kom in i mitt liv.
Helt plötsligt fanns han bara där.
Flikig 80-talslugg, någon form av glugg mellan tänderna (i alla fall som jag kommer ihåg det), och med ett rosa skärp i midjan.
Kärleken var total! Robban Andersson hade kommit in i mitt liv.
Robban var, för de som mot förmodan inte skulle veta det, sångare i bandet The Pinks.
Han var - allt en sjuåring kunde drömma om.
Egentligen var jag först lite kär i Jimmy, men jag har för mig att jag tyckte att han var för liten. Han var ju minstingen i gruppen.
Därför föll valet på Robban, och när jag väl hade bestämt mig fanns ingen återvändo. Herre jösses så kär jag var.
Ja, sen gick åren. Grabbarna i The Pinks la ner sin pojkbandskarriär och kvar fanns en tomhet. Låtarna finns ju kvar, och jo, jag har dem fortfarande i min ägo. Men det var ju inte som på den gamla goda tiden.
Men så i dag, fick jag återigen uppleva lite av den magiska glansen.
Jag fick träffa min första kärlek!
Nu har jag ju träffat och sett honom många gånger den senaste tiden. Men i dag fick jag jobba med honom.
Robban är ju numera fotograf på Expressen. Och det har liksom inte blivit av att jag har gjort något jobb med honom tidigare.
Men i dag fick jag träffa honom, mannen i mina drömmar 1985.
The Pinks när det begav sig.
Robban längst ner i mitten. Brorsan Jimmy till vänster om honom.
Robban i dag
Helt plötsligt fanns han bara där.
Flikig 80-talslugg, någon form av glugg mellan tänderna (i alla fall som jag kommer ihåg det), och med ett rosa skärp i midjan.
Kärleken var total! Robban Andersson hade kommit in i mitt liv.
Robban var, för de som mot förmodan inte skulle veta det, sångare i bandet The Pinks.
Han var - allt en sjuåring kunde drömma om.
Egentligen var jag först lite kär i Jimmy, men jag har för mig att jag tyckte att han var för liten. Han var ju minstingen i gruppen.
Därför föll valet på Robban, och när jag väl hade bestämt mig fanns ingen återvändo. Herre jösses så kär jag var.
Ja, sen gick åren. Grabbarna i The Pinks la ner sin pojkbandskarriär och kvar fanns en tomhet. Låtarna finns ju kvar, och jo, jag har dem fortfarande i min ägo. Men det var ju inte som på den gamla goda tiden.
Men så i dag, fick jag återigen uppleva lite av den magiska glansen.
Jag fick träffa min första kärlek!
Nu har jag ju träffat och sett honom många gånger den senaste tiden. Men i dag fick jag jobba med honom.
Robban är ju numera fotograf på Expressen. Och det har liksom inte blivit av att jag har gjort något jobb med honom tidigare.
Men i dag fick jag träffa honom, mannen i mina drömmar 1985.
The Pinks när det begav sig.
Robban längst ner i mitten. Brorsan Jimmy till vänster om honom.
Robban i dag
Magont
Aj!
Min mage gör verkligen jätteont.
Jag har druckit alldeles för många koppar kaffe redan.
En till frukost, vilket inte är något som hör till vanligheterna, i alla fall inte hemma.
En när jag kom till Hotell Anglais. Och en efter maten.
Det bara värker och svider i magen.
Någon som har ett bra botemedel?
Jag blev förresten inte speciellt mycket tröttare av min tidiga promenad i går. Kunde inte somna alls i natt.
Ändå tog jag mig upp och gick 35 minuter i morse också.
Kommer väl sova vid fem i eftermiddag.
Stay tuned för dagens observationer från idolhotellet och mina planer för resten av veckan.
Min mage gör verkligen jätteont.
Jag har druckit alldeles för många koppar kaffe redan.
En till frukost, vilket inte är något som hör till vanligheterna, i alla fall inte hemma.
En när jag kom till Hotell Anglais. Och en efter maten.
Det bara värker och svider i magen.
Någon som har ett bra botemedel?
Jag blev förresten inte speciellt mycket tröttare av min tidiga promenad i går. Kunde inte somna alls i natt.
Ändå tog jag mig upp och gick 35 minuter i morse också.
Kommer väl sova vid fem i eftermiddag.
Stay tuned för dagens observationer från idolhotellet och mina planer för resten av veckan.
Kapten Zoom
"Hej Kapten Zooms högra hand", sa min kollega Anders Nunstedt till mig när han kom in på jobbet i eftermiddags och syftade till min silvriga hoodie. 
Zoom, zoom.
Dagens hatobjekt
Det är är Martina Thun.
Hon är programledare i Morgonpasset i P3.
Jag tycker väldigt illa om Martina Thun.
Foto: SR
Nej, jag har inte träffat henne. Så mitt dislike är enbart baserat på det eviga kacklandet och ordbajsandet jag hör i radio varje morgon.
Hon lyckas förstöra ett helt program med sina moppsiga och dryga uppsyn.
Framförallt verkar hon så förbannat stuckup.
Så gott som varje dag kommer något föraktande eller fördömmande ur hennes lilla mun. Jag vet inte hur många gånger de senaste veckorna som hon har sagt något fördömande om kvällstidningar eller annan media.
I morse var det något annat som jag just nu inte kommer ihåg.
Jo, just det. Det var något om Stureplan och Alex Schulman och någon intervju som hon störde sig på.
Kan människan bara inte hålla käften? Tror hon på allvar att hon är så jävla mycket bättre än alla andra att hon har rätt att sitta där och vara märkvärdig? Jag fattar uppritkigt inte vad hennes problem är. Kanske har hon fått för lite kärlek och måste därför vara sur och bitter.
Vad vet jag.
Skönt är i alla fall att det är fler som tycker som jag. Googlar man på hennes namn får man upp flera länkar på folk som inte heller gillar Martina Thun. Uppfriskande.
Hon är programledare i Morgonpasset i P3.
Jag tycker väldigt illa om Martina Thun.
Foto: SR
Nej, jag har inte träffat henne. Så mitt dislike är enbart baserat på det eviga kacklandet och ordbajsandet jag hör i radio varje morgon.
Hon lyckas förstöra ett helt program med sina moppsiga och dryga uppsyn.
Framförallt verkar hon så förbannat stuckup.
Så gott som varje dag kommer något föraktande eller fördömmande ur hennes lilla mun. Jag vet inte hur många gånger de senaste veckorna som hon har sagt något fördömande om kvällstidningar eller annan media.
I morse var det något annat som jag just nu inte kommer ihåg.
Jo, just det. Det var något om Stureplan och Alex Schulman och någon intervju som hon störde sig på.
Kan människan bara inte hålla käften? Tror hon på allvar att hon är så jävla mycket bättre än alla andra att hon har rätt att sitta där och vara märkvärdig? Jag fattar uppritkigt inte vad hennes problem är. Kanske har hon fått för lite kärlek och måste därför vara sur och bitter.
Vad vet jag.
Skönt är i alla fall att det är fler som tycker som jag. Googlar man på hennes namn får man upp flera länkar på folk som inte heller gillar Martina Thun. Uppfriskande.
Skön start på dagen
Äntligen!
För en gångs skull tog jag mig upp i skaplig tid för att ta en morgonpromenad.
Hjärtat drog upp mig ur sängen och jag blinkade, blinkade, blinkade med mina trötta ögon mot honom.
Helst av allt ville jag bara lägga mig ner och somna om, men träningskläderna åkte på och ut i den svarta oktobermorgonen gick jag.
Det var fantastiskt skönt att ta en promenad medan det ljusnade och jag fick se Råsunda vakna.
Sen hem till en god mysfrukost och en dusch.
Med mycket mer energi än om jag skulle legat kvar i sängen alldeles för länge.
Och kanske innebär det att jag är lite trött i kväll så att jag somnar innan midnatt, utan att ligga och snurra i sängen 75 varv.
Mysfrukost.
För en gångs skull tog jag mig upp i skaplig tid för att ta en morgonpromenad.
Hjärtat drog upp mig ur sängen och jag blinkade, blinkade, blinkade med mina trötta ögon mot honom.
Helst av allt ville jag bara lägga mig ner och somna om, men träningskläderna åkte på och ut i den svarta oktobermorgonen gick jag.
Det var fantastiskt skönt att ta en promenad medan det ljusnade och jag fick se Råsunda vakna.
Sen hem till en god mysfrukost och en dusch.
Med mycket mer energi än om jag skulle legat kvar i sängen alldeles för länge.
Och kanske innebär det att jag är lite trött i kväll så att jag somnar innan midnatt, utan att ligga och snurra i sängen 75 varv.
Mysfrukost.
Depp
Jag har alltför lite tilltro på framtiden i dag för att få ur mig en rad.
Återkommer när jag är ovanför vattenytan igen.
Återkommer när jag är ovanför vattenytan igen.
Sköna söndag
Om fredagen var fräcka fredag så har den här dagen varit sköna söndag.
(Ni som är födda på 70-talet förstår säkerligen den kopplingen).
Dagen började med brunch hemma hos Klas, Anki och Vilgot. Virgin Marys, färskpressad juice, köttbullar, korv, majskolvar, hemgjord coleslaw, nybakade ciabatas, kaffe, godis. Klabbe är en hejare på det där med brunch, det kan jag lova.
Sedan två visningar i Sjöstaden. Tyvärr för små. Området är annars jäkligt nice. Det är lite mitt drömömråde.
Just nu, medan det här knattras ner lagas cevapcici i köket med råstekt potatis, rå lök, gräddfil och ajvar. Sjukt gott.
Sen blir det träff med bästa bokklubben och fika på det. Har i vanlig ordning inte läst boken, men det är ju alltid trevligt att träffas och fika. Då kanske man kan ha ett säg i nästa bokval också. Jag tycker att något av Lessing skulle vara på sin plats, såhär i Nobel-tider.
Ja jävlar
För att citera min lagkamrat Nicklas: Haha! Ja jävlar!
Ungefär så kan gårdagskvällen sammanfattas.
Det blev en ytterst yster och lyckad fest.
Den bjöd på ölhävartävling, blåbärssprit och - musikquiz som Stefan så briljant hade knåpat ihop.
Förra festen hade vi ett oförberedd introtävling. Jag briljerade med mina kunskaper och blev inte utan anledning kallad saker som autistisk och så vidare.
Nu hade jag blivit utmanad av Lovisa och det var upp till bevis.
Stefan hade gjort ett riktigt seriöst musikquiz där det var tre ronder, 15 låtar i varje rond, fem grupper med tre låtar i varje där man skulle kunna artist och låt och dessutom lista ut den röda tråden.
Där sprack det, trodde jag. För det första så har jag och Stefan inte riktigt samma musiksmak så jag har inte alls koll på hans musik. För det andra är det här med röda tråden inte riktigt min grej, har jag fått erfara från Pet Sounds quiz.
Vi blev i allafall indelade i lag och jag och Nicklas fick vara Avskrapet.
Och haha! Ja jävlar vad vi rulade!
Vi vann alla tre ronderna. Och vi vann då också totalt med 97 poäng. Tvåan hade 72 eller något.
Skönt att man fick visa var skåpet ska stå.
Här är två glada vinnare.
Vid tre snåret smög jag iväg från festen, ramlade till t-banan och vidare till Odenplan för bussfärd hem. Köpte en mosbricka och en cola på mojjen på Odenplan medan jag väntade på bussen. Åkte hem, kräktes och somnade.
Ridå.
Ungefär så kan gårdagskvällen sammanfattas.
Det blev en ytterst yster och lyckad fest.
Den bjöd på ölhävartävling, blåbärssprit och - musikquiz som Stefan så briljant hade knåpat ihop.
Förra festen hade vi ett oförberedd introtävling. Jag briljerade med mina kunskaper och blev inte utan anledning kallad saker som autistisk och så vidare.
Nu hade jag blivit utmanad av Lovisa och det var upp till bevis.
Stefan hade gjort ett riktigt seriöst musikquiz där det var tre ronder, 15 låtar i varje rond, fem grupper med tre låtar i varje där man skulle kunna artist och låt och dessutom lista ut den röda tråden.
Där sprack det, trodde jag. För det första så har jag och Stefan inte riktigt samma musiksmak så jag har inte alls koll på hans musik. För det andra är det här med röda tråden inte riktigt min grej, har jag fått erfara från Pet Sounds quiz.
Vi blev i allafall indelade i lag och jag och Nicklas fick vara Avskrapet.
Och haha! Ja jävlar vad vi rulade!
Vi vann alla tre ronderna. Och vi vann då också totalt med 97 poäng. Tvåan hade 72 eller något.
Skönt att man fick visa var skåpet ska stå.
Här är två glada vinnare.
Vid tre snåret smög jag iväg från festen, ramlade till t-banan och vidare till Odenplan för bussfärd hem. Köpte en mosbricka och en cola på mojjen på Odenplan medan jag väntade på bussen. Åkte hem, kräktes och somnade.
Ridå.
Min bakisdag
Hmmm, huvudvärken som låg som en våt ryamatta över min pannlob i morse var inte nådig.
Men med lite frukost i härlig bakisstil och två brustabletter blev det fason på mig också.
Mmmm. Stort glas o´boy, macka och huvudvärksbrus.
Så här bakissunkig har jag varit i dag.
Hood, mysisar och tofflor som för tankarna till Bobbos gnuttar. Ja herregud, man kan ju inte vara snygg jämt.
Nyvaken.
Soffmys.
Hooden på.
Mina snygga rosa gnutt-tofflor.
Det blev i alla fall lite inspelat Idol och soffmys med myskatten i dag.
Är bjuden på en fest i kväll, men jag tror att det blir myshemmakväll med hjärtat i stället. Kanske blir det till och med pizza, och lite film. Det kanske är lagom aktivitet, även om jag känner att det kryper i kroppen på mig. Hoppas att promenaden till pizzerian kan avhjälpa det.
Men med lite frukost i härlig bakisstil och två brustabletter blev det fason på mig också.
Mmmm. Stort glas o´boy, macka och huvudvärksbrus.
Så här bakissunkig har jag varit i dag.
Hood, mysisar och tofflor som för tankarna till Bobbos gnuttar. Ja herregud, man kan ju inte vara snygg jämt.
Nyvaken.
Soffmys.
Hooden på.
Mina snygga rosa gnutt-tofflor.
Det blev i alla fall lite inspelat Idol och soffmys med myskatten i dag.
Är bjuden på en fest i kväll, men jag tror att det blir myshemmakväll med hjärtat i stället. Kanske blir det till och med pizza, och lite film. Det kanske är lagom aktivitet, även om jag känner att det kryper i kroppen på mig. Hoppas att promenaden till pizzerian kan avhjälpa det.
Milda makaroner!
En skål med gammaldags idealmakaroner. Lite ost. Ketchup och grovmalen svartpeppar.
Krångligare än så behöver det inte vara.
Såhär glamourös är jag
Krångligare än så behöver det inte vara.
Såhär glamourös är jag
Men va fan!
Okej svenska folket, det är dags för ett helt jävla allvarligt snack.
Patrizia ut ur Idol. What's that liksom.
Hon är ju värsta coola, sköna, goa, duktiga tjejen. Visst, sen kanske det var ett tråkigt låtval i går, men hon är ju grym! När hon sjöng "Hurt" i kvalet knäckte hon stenhårt.
Alltså, jag har inget emot Sam. Jag gillar honom också. Han är supergullig och hela den biten. Och faktiskt, han berömde min frisyr häromdagen när jag hade varit hos frisören. Bara en sån sak. Jag är ju väldigt svag för smicker.
Men det har inte med det att göra. Fan, Patrizia är ju hur bra som helst.
Nej, det här är inte förlåtligt. Inte alls.
Patrizia ut ur Idol. What's that liksom.
Hon är ju värsta coola, sköna, goa, duktiga tjejen. Visst, sen kanske det var ett tråkigt låtval i går, men hon är ju grym! När hon sjöng "Hurt" i kvalet knäckte hon stenhårt.
Alltså, jag har inget emot Sam. Jag gillar honom också. Han är supergullig och hela den biten. Och faktiskt, han berömde min frisyr häromdagen när jag hade varit hos frisören. Bara en sån sak. Jag är ju väldigt svag för smicker.
Men det har inte med det att göra. Fan, Patrizia är ju hur bra som helst.
Nej, det här är inte förlåtligt. Inte alls.
Grattis!
I dag fyller tre fantastiska människor år.
Sara - min allra bästa och äldsta kompis. Min bästis. Vi har känt varandra sedan lekis och har (nästan) alltid hållit ihop. Jag älskar henne jättemycket och hon är en fantastisk vän.
Coola puman Karin som är en riktigt skön tjej.
Supergoa Magdalena som får en stor och värmande kram!
Grattis alla tre! Jag är glad att ni är mina vänner.
Sara - min allra bästa och äldsta kompis. Min bästis. Vi har känt varandra sedan lekis och har (nästan) alltid hållit ihop. Jag älskar henne jättemycket och hon är en fantastisk vän.
Coola puman Karin som är en riktigt skön tjej.
Supergoa Magdalena som får en stor och värmande kram!
Grattis alla tre! Jag är glad att ni är mina vänner.
Fest!
Hos Fatima. Snart. Om några timmar.
På fejjan har Stefan döpt eventet till Fatimas fyllefest.
Låter lovande.
Vi ses på andra sidan.
På fejjan har Stefan döpt eventet till Fatimas fyllefest.
Låter lovande.
Vi ses på andra sidan.
TV4 - hur tänkte ni här?
Bildbevis
Varsågod Kerstin, och ni andra.
Såhär ser den ut, min nya hårfärg.
Ingen brutal skillnad, men lite mer åt det guldiga hållet.
Såhär ser den ut, min nya hårfärg.
Ingen brutal skillnad, men lite mer åt det guldiga hållet.
Intressant läsning
På facebook kan man betygsätta sina vänner. Alltså har även mina vänner betygsatt mig.
Hmm, mina vänner? Ja just det.
Jag kan läsa mig till att jag i mitt nätverk rankas som den fjärde nördigaste, med ett genomsnittsbetyg på 7 av 10. Tack för den.
Jag är den nionde mest ambitiösa med ett snitt på 6. Av någon anledning tror folk att jag är en bra musiker eftersom jag hamnar på plats tre.
Tredje plats är jag även på när det kommer till vänlighet, vilket gläder mig. Där är snittbetyget 10.
Jag är lite halvhipp sådär, på plats 6. Det är ju ändå inte alla som tar sig in på topp tio liksom. Snittet där var i allafall 9. så lite hipp tycker alltså folk att jag är.
Modekoll likaså, plats nr 6.
Jag är den näst mest sympatiska och trevliga. Där får jag toppbetyg, 10 poäng.
Lojal verkar jag också vara, precis som utåt.
Jag är lite lagom skandalös, plats 9.
Däremot toppar jag listan på "nicest" vilket väl får ses som en bra sak.
Jaha, och hur ska jag analysera och tolka allt detta?
Hmm, mina vänner? Ja just det.
Jag kan läsa mig till att jag i mitt nätverk rankas som den fjärde nördigaste, med ett genomsnittsbetyg på 7 av 10. Tack för den.
Jag är den nionde mest ambitiösa med ett snitt på 6. Av någon anledning tror folk att jag är en bra musiker eftersom jag hamnar på plats tre.
Tredje plats är jag även på när det kommer till vänlighet, vilket gläder mig. Där är snittbetyget 10.
Jag är lite halvhipp sådär, på plats 6. Det är ju ändå inte alla som tar sig in på topp tio liksom. Snittet där var i allafall 9. så lite hipp tycker alltså folk att jag är.
Modekoll likaså, plats nr 6.
Jag är den näst mest sympatiska och trevliga. Där får jag toppbetyg, 10 poäng.
Lojal verkar jag också vara, precis som utåt.
Jag är lite lagom skandalös, plats 9.
Däremot toppar jag listan på "nicest" vilket väl får ses som en bra sak.
Jaha, och hur ska jag analysera och tolka allt detta?
Välbehövlig mysmiddag
Hjärtat och jag tog en middag ute i går.
Det var grymt välbehövligt att bara komma ut, dricka lite gott vin och sitta i lugn och ro utanför hemmets fyra väggar.
Den här veckan har varit så stressig och jäklig på grund av det här med lägenheter. Massa samtal hit och dit och irritaion och stress. Ingen av oss har kunnat sova och vi har tjafsat och ja, usch. Skitvecka!
Så när hjärtat föreslog att vi skulle slinka ner till Styffes vid råsunda tog jag emot förslaget med öppna armar.
Och tänk vad ett glas rött, en biff med pepparot och en ljummen äppelkaka kan göra.
I dag var det enbart fågelkvitter och ömma pussar som utdelades mellan oss.
Det var grymt välbehövligt att bara komma ut, dricka lite gott vin och sitta i lugn och ro utanför hemmets fyra väggar.
Den här veckan har varit så stressig och jäklig på grund av det här med lägenheter. Massa samtal hit och dit och irritaion och stress. Ingen av oss har kunnat sova och vi har tjafsat och ja, usch. Skitvecka!
Så när hjärtat föreslog att vi skulle slinka ner till Styffes vid råsunda tog jag emot förslaget med öppna armar.
Och tänk vad ett glas rött, en biff med pepparot och en ljummen äppelkaka kan göra.
I dag var det enbart fågelkvitter och ömma pussar som utdelades mellan oss.
Jag kan andas ut
De långa testarna är kvar. Mitt hår blev inte kort.
Det fick bara en ny fin färg, lite mer åt det guldiga hållet.
Det var jäkligt nära att håret rök. Jag började prata med Marre, min frisör, om hur lång tid det tog att spara ut lika långt som jag har nu och han gick igång med hur han ville klippa mig och så vidare.
Till slut, efter 30 minuters dividerande fram och tillbaka, kom vi fram till att jag nog inte är redo för att klippa av mitt hår än.
Det skulle ta 3 år (!) att spara ut det igen och det skulle bli ganska kort och jag skulle inte kunna locka det och greja som jag älskar.
Så, nu är det kvar.
Var det fegt?
Det fick bara en ny fin färg, lite mer åt det guldiga hållet.
Det var jäkligt nära att håret rök. Jag började prata med Marre, min frisör, om hur lång tid det tog att spara ut lika långt som jag har nu och han gick igång med hur han ville klippa mig och så vidare.
Till slut, efter 30 minuters dividerande fram och tillbaka, kom vi fram till att jag nog inte är redo för att klippa av mitt hår än.
Det skulle ta 3 år (!) att spara ut det igen och det skulle bli ganska kort och jag skulle inte kunna locka det och greja som jag älskar.
Så, nu är det kvar.
Var det fegt?
Nu tar jag till saxen!
Nu jäklar!
Nu tar jag till saxen!
Alltså, jag ska ju klippa mig i dag, äntligen. Klockan 16 skrider jag in hos min fantastiska frisör och låter honom gå lös.
Men det ska inte bli kort, sanna mina ord.
Däremot ska nog kalufsen få en lite annan färg än den här dassigt sommarblonda. Jag tänker mig åt det honungsblonda hållet. Det kan nog bli bra.
Åt lunch på hotell Anglais i dag. Lunchen var en mustig och god hjortragu med potatismos till. Lite annat än Två Drakar det, som lunchrestaurangen här i Expressenhuset heter.
Sällskapet var mycket trevligt. Nämligen lilla söta Idol-Christoffer. Vi gjorde lite annat bus också, som jag inte kan berätta om än.
Christoffer åt i alla fall upp en stor portion ragu med mos, och rårörda lingon. Det var faktiskt Idol-Sams lingon, som han glatt delade med sig av till Christoffer. Även Sam tyckte att ragun var god.
Andreas, skånepågen, å andra sidan gillade strömmingen, trots att han inte brukar tycka om det. Han hade förresten tagit det här med buffé på allvar, och tog lite av både hjortragun, strömmingen och risonin med kikärtor och svartrot. Fiffigt Andreas.
Nu ska jag hasta i väg till frisören. Wish me luck!
Nu tar jag till saxen!
Alltså, jag ska ju klippa mig i dag, äntligen. Klockan 16 skrider jag in hos min fantastiska frisör och låter honom gå lös.
Men det ska inte bli kort, sanna mina ord.
Däremot ska nog kalufsen få en lite annan färg än den här dassigt sommarblonda. Jag tänker mig åt det honungsblonda hållet. Det kan nog bli bra.
Åt lunch på hotell Anglais i dag. Lunchen var en mustig och god hjortragu med potatismos till. Lite annat än Två Drakar det, som lunchrestaurangen här i Expressenhuset heter.
Sällskapet var mycket trevligt. Nämligen lilla söta Idol-Christoffer. Vi gjorde lite annat bus också, som jag inte kan berätta om än.
Christoffer åt i alla fall upp en stor portion ragu med mos, och rårörda lingon. Det var faktiskt Idol-Sams lingon, som han glatt delade med sig av till Christoffer. Även Sam tyckte att ragun var god.
Andreas, skånepågen, å andra sidan gillade strömmingen, trots att han inte brukar tycka om det. Han hade förresten tagit det här med buffé på allvar, och tog lite av både hjortragun, strömmingen och risonin med kikärtor och svartrot. Fiffigt Andreas.
Nu ska jag hasta i väg till frisören. Wish me luck!
Lägenhetsfunderingar
Åh, det här med lägenheter. Varför ska det vara så svårt?
I kväll var vi och kollade på två av de lägenheterna vi budar på.
Den ena är jättefin, men den har så hög avgift så vi kommer nog inte att kunna gå så högt i budgivningen som behövs. Känns som om den kommer att sticka iväg i morgon. Dessutom så har föreningen sjukt mycket skulder. Känns sådär...
Den andra kände hjärtat inte så mycket för i dag som förut. Hmm, svårt.
Den tredje, och även den billigaste, känner ingen av oss för direkt mycket. Så den ditchar vi nog.
Den fjärde är den vi båda gillar bäst. Den ligger bäst till och lägenheten i sig är najsast.
Problemet är bara att vi endast har sett den en gång. Och som bekant så kan man ju känna annorlunda andra gången man ser den.
Kanske ska vi strunta i alla fyra och kolla vidare nästa helg. Det är ju inte panik än...
Åh så svårt.
I kväll var vi och kollade på två av de lägenheterna vi budar på.
Den ena är jättefin, men den har så hög avgift så vi kommer nog inte att kunna gå så högt i budgivningen som behövs. Känns som om den kommer att sticka iväg i morgon. Dessutom så har föreningen sjukt mycket skulder. Känns sådär...
Den andra kände hjärtat inte så mycket för i dag som förut. Hmm, svårt.
Den tredje, och även den billigaste, känner ingen av oss för direkt mycket. Så den ditchar vi nog.
Den fjärde är den vi båda gillar bäst. Den ligger bäst till och lägenheten i sig är najsast.
Problemet är bara att vi endast har sett den en gång. Och som bekant så kan man ju känna annorlunda andra gången man ser den.
Kanske ska vi strunta i alla fyra och kolla vidare nästa helg. Det är ju inte panik än...
Åh så svårt.
Robyn och Kleerup - årets höstförkylning
Vissa låtar gör något mystiskt med en.
"Every heartbeat" med Kleerup och Robyn måste vara den ulitmata höstdepplåten.
Lyssnade på den på väg till jobbet. Trots att jag var på jättebra humör så fick jag ont i hjärtat och blev ledsen och vemodig.
Vad är det med låten liksom...?
Jag är i och för sig känslomissbrukare, men ändå.
Nu - lunch!
"Every heartbeat" med Kleerup och Robyn måste vara den ulitmata höstdepplåten.
Lyssnade på den på väg till jobbet. Trots att jag var på jättebra humör så fick jag ont i hjärtat och blev ledsen och vemodig.
Vad är det med låten liksom...?
Jag är i och för sig känslomissbrukare, men ändå.
Nu - lunch!
Lägenheter, lägenheter
I söndags var vi på 8 (ÅTTA) visningar, samtliga i Solna.
Nu budar vi på fyra stycken.
Förmodligen kommer vi inte få någon av dem. Men enligt en av mäklarna ligger vi bra till.
Spännande! Uppdatering kommer.
Förresten - goda nyheter!
Ullis har hittat kameran.
Bilderna kommer inom kort!
Nu budar vi på fyra stycken.
Förmodligen kommer vi inte få någon av dem. Men enligt en av mäklarna ligger vi bra till.
Spännande! Uppdatering kommer.
Förresten - goda nyheter!
Ullis har hittat kameran.
Bilderna kommer inom kort!
Hur tänkte de här?
Stöd Ullis-kampanjen!
Jo, jag vet - det är en hel del välgörenhetskampanjer just nu.
Det är rosa bandet som är jätteviktigt och bra och det är Världens barn under oktober och det är säkert en massa annat viktigt som är jättebra.
Men just nu vill jag att ni inriktar er på en sak. Kampanjen för Ullis bloggs överlevnad.
Det har kommit till min kännedom att min vän Ullis tänker lägga ner sin blogg. Orsaken sägs vara brist på inspiration och att hon känner att hon inte längre skriver roliga inlägg.
Därför tänker jag masskampanja för att hon ska ända sig.
Kan ni snälla gå in på hennes blogg och skriva i kommentarsfältet att hon ska fortsätta.
Man behöver ju liksom inte vara rolig jämt.
Kom igen, nu gör vi det här! Tillsammans är vi starka! Tillsammans kan vi rädda Ullis blogg!
Det är rosa bandet som är jätteviktigt och bra och det är Världens barn under oktober och det är säkert en massa annat viktigt som är jättebra.
Men just nu vill jag att ni inriktar er på en sak. Kampanjen för Ullis bloggs överlevnad.
Det har kommit till min kännedom att min vän Ullis tänker lägga ner sin blogg. Orsaken sägs vara brist på inspiration och att hon känner att hon inte längre skriver roliga inlägg.
Därför tänker jag masskampanja för att hon ska ända sig.
Kan ni snälla gå in på hennes blogg och skriva i kommentarsfältet att hon ska fortsätta.
Man behöver ju liksom inte vara rolig jämt.
Kom igen, nu gör vi det här! Tillsammans är vi starka! Tillsammans kan vi rädda Ullis blogg!
Caught in the act
Så här, damer och herrar, såg det ut på Metros förstasida i lördags.
Jepp, här har ni reportern som ser till att vara i händelsernas centrum.
Jepp, här har ni reportern som ser till att vara i händelsernas centrum.
Jag på Idol
Miranda den gamla räven var också på Idol i kväll, men hon vara bara där för skojs skull.
Anyhow, hon satt bredvid mig i studion och tog en alldeles hiskelig bild på mig som hon la in i sin blogg.
Huvva...
Här är länken till hennes blogg i alla fall, för den som vill se en alldeles hiskelig bild på mig.
http://mirresblogg.blogspot.com/
Nu tar jag snart helg. Då blir det utgång och visningar och fan och hans mormor. Ska visst träna i morgon klockan 11.30 också.
Anyhow, hon satt bredvid mig i studion och tog en alldeles hiskelig bild på mig som hon la in i sin blogg.
Huvva...
Här är länken till hennes blogg i alla fall, för den som vill se en alldeles hiskelig bild på mig.
http://mirresblogg.blogspot.com/
Nu tar jag snart helg. Då blir det utgång och visningar och fan och hans mormor. Ska visst träna i morgon klockan 11.30 också.
Till mitt försvar...
Okej, så här.
Daniel Breitholtz har en blogg på Allears.
I den har han i dag spytt galla över mig indirekt och min artikel direkt.
Det är helt okej. Han får spy hur mycket han vill. Jag är van.
MEN - han behöver inte fara med osanningar.
Han skriver att vi inte ringde honom i går.
Well excuse me mister för jävla busy för att svara.
Vi ringde dig. Massor av gånger. Men du svarar ju för fan inte.
Skyll dig själv.
Men skyll inte på andra om du ångrar dina uttalanden goddamnit!
Daniel Breitholtz har en blogg på Allears.
I den har han i dag spytt galla över mig indirekt och min artikel direkt.
Det är helt okej. Han får spy hur mycket han vill. Jag är van.
MEN - han behöver inte fara med osanningar.
Han skriver att vi inte ringde honom i går.
Well excuse me mister för jävla busy för att svara.
Vi ringde dig. Massor av gånger. Men du svarar ju för fan inte.
Skyll dig själv.
Men skyll inte på andra om du ångrar dina uttalanden goddamnit!
Skön dag och kvällsjobb
Så satt man på jobbet igen då. Härligt att man kommer till jobbet kvart i fem, när alla andra tar helg.
Men är det Idol så är det.
Det har i alla fall varit en skön dag.
Frukosten har jag ju redan avhandlat. Sen blev det träning med Carmen Electras "Fit to strip". Sluta skratta, den är faktiskt bra!
Sen sushilunch i Solna C med hjärtat och efter det lite shopping. Inte till mig för en gångs skull, utan till hjärtat.
Jag kollade på en massa snygga saker men köpte inget alls. Undrar om han inte blev lite stolt över mig. Det blev i alla fall jag.
Och nu som sagt jobb. Jag och Nathalie ska rocka röven av konkurrenten - mark my word.
I dag kom förresten våra thailandsbiljetter. Tråkigt.
Men är det Idol så är det.
Det har i alla fall varit en skön dag.
Frukosten har jag ju redan avhandlat. Sen blev det träning med Carmen Electras "Fit to strip". Sluta skratta, den är faktiskt bra!
Sen sushilunch i Solna C med hjärtat och efter det lite shopping. Inte till mig för en gångs skull, utan till hjärtat.
Jag kollade på en massa snygga saker men köpte inget alls. Undrar om han inte blev lite stolt över mig. Det blev i alla fall jag.
Och nu som sagt jobb. Jag och Nathalie ska rocka röven av konkurrenten - mark my word.
I dag kom förresten våra thailandsbiljetter. Tråkigt.
Ledig förmiddag
Eftersom det är Idol i kväll börjar jag inte förrän efter tre. Och hjärtat är ledig i dag så vi får lite tid tillsammans vilket inte hör till vanligheterna.
Det var jättemysigt att få vakna tillsammans och kunna lika kvar och kramas lite.
Sen gjorde hjärtat frukost till mig. Te, jättegod fil, och en supersmaskig macka med lättphiladelphia och massa grönsaker som han hade lagt på jättefint. Det är vardagskärlek det.
Nu - träna.
Det var jättemysigt att få vakna tillsammans och kunna lika kvar och kramas lite.
Sen gjorde hjärtat frukost till mig. Te, jättegod fil, och en supersmaskig macka med lättphiladelphia och massa grönsaker som han hade lagt på jättefint. Det är vardagskärlek det.
Nu - träna.
Kompisar från förr
vi fortsätter på Facebook-temat.
För 10 år sedan tog klass Ek3e studenten från Tessinskolan i Nyköping.
Tanken är svindlande.
Bara tanken på att jag läste ekonomisk är nog mest svindlande.
Men också att de 22 personer eller vad vi var, under dessa tio åren alla har fyllt våra liv med saker som vi troligtvis inte hade en aning om när vi stod där på skolgården och skrålade i kapp av ren och skär lycka.
Vi har alla gjort en massa olika val som har tagit oss dit där vi är i dag.
Det är en häftig tanke.
Vad de flesta gör i dag, har jag ingen aning om.
Men tack vare Facebook har jag lite mer koll på vad vissa gör.
Medan jag åkte till Norge, jobbade, flyttade hem till Sverige och pluggade och allt annat jag gjorde, så har mina gamla bänkgrannar och klassfestpolare skapat sig egna erfarenheter.
Min gamla vapendragare Cyrena till exempel bor i ett litet hus i Long Beach, Cali och pluggar ekonomi.
Min andra vapendragare Maria bor i Götet.
Kalle är Mäklare.
Filip, den gamla skataren, jobbar med finans.
Maria bor i Tyskland.
Therese bor i Sthlm och jobbar på advokatbyrå.
Jenny har fått barn.
Björn pluggade på Handels och har (haft?) ett båtföretag med sin pappa.
Det är nog fler som jag vet vad de gör men som jag inte kommer ihåg just nu.
Men det är helt galet att tänka på vad som har hänt de här tio åren.
För 10 år sedan tog klass Ek3e studenten från Tessinskolan i Nyköping.
Tanken är svindlande.
Bara tanken på att jag läste ekonomisk är nog mest svindlande.
Men också att de 22 personer eller vad vi var, under dessa tio åren alla har fyllt våra liv med saker som vi troligtvis inte hade en aning om när vi stod där på skolgården och skrålade i kapp av ren och skär lycka.
Vi har alla gjort en massa olika val som har tagit oss dit där vi är i dag.
Det är en häftig tanke.
Vad de flesta gör i dag, har jag ingen aning om.
Men tack vare Facebook har jag lite mer koll på vad vissa gör.
Medan jag åkte till Norge, jobbade, flyttade hem till Sverige och pluggade och allt annat jag gjorde, så har mina gamla bänkgrannar och klassfestpolare skapat sig egna erfarenheter.
Min gamla vapendragare Cyrena till exempel bor i ett litet hus i Long Beach, Cali och pluggar ekonomi.
Min andra vapendragare Maria bor i Götet.
Kalle är Mäklare.
Filip, den gamla skataren, jobbar med finans.
Maria bor i Tyskland.
Therese bor i Sthlm och jobbar på advokatbyrå.
Jenny har fått barn.
Björn pluggade på Handels och har (haft?) ett båtföretag med sin pappa.
Det är nog fler som jag vet vad de gör men som jag inte kommer ihåg just nu.
Men det är helt galet att tänka på vad som har hänt de här tio åren.
Höst
Jag har kluvna känslor runt det här med hösten.
Å ena sidan tycker jag att det är riktigt deppigt med mörker, regn, rusk och kyla.
Å andra sidan är dagar som denna, då luften är krispig, solen skiner och man får rosor på kinderna superhärligt. Och det är jättemysigt att kura ihop sig inomhus med tända ljus och grejer. En eller två dagar kanske. Sen får jag krupp igen och blir helt deppig över att det regnar konstant.
I går hade jag i alla fall en "en sköna hösten"-upplevelse.
Jag gjorde en termos med latte, satte på mig mössa och varma kläder och traskade iväg till Hagaparken.
Egentligen hade jag tänkt att cykla, men däcket var tomt (skit också!) så det blev att traska.
Promenerade runt en stund och hade till och med på äkta mullevis gjort ett eget sittunderlag av en tidning och en plastpåse. Tanken var att jag skulle sätta mig på en klippa vid vattnet och njuta lite.
Men någon klippa gick inte att uppbringa. När jag väl kom fram till vattnet och en bra sittplats var det så nära E4:n att lugnet överröstades av trafikbruset. Jag saknar tystnaden och känslan av att vara helt ensam med havet, som man är hemma i Oxelösund. Där räcker det med att gå några meter från mammas och pappas hus så har jag min egen funderarsten vid havet där jag kan sitta helt ensam och bara tänka. Jäklar, där har man nött rumpan många timmar och beklagat sig över allt från olycklig kärlek till oförstående vuxna.
Hur som helst, mina tankar om vattenmys fick ge vika för en skogsdunge. Så där satt jag, på mitt sittunderlag, i skogen som värsta scouten.
Mysigt var det - och så här såg det ut:
Hagaparken - helt okej skit. Men inte lika bra som Oxelösund.
På kvällen gjorde jag jättegod köttgryta med högrev, kantareller, rödvin och enbär. Till det ett glas rött.
Sen äppelpaj.
Då är hösten mysig. Helt okej. Men bara ibland.
Förresten. Nu är Thailandsbiljetten bokad. Det är okej att hata mig för det. Helt okej.
6 januari flyger jag och hjärtat till Bangkok via Peking. Exakt var vi tar vägen sen är inte helt klart. Det ska vi planera under hösten.
3 veckor i solen - fy fan så nice! Can´t wait.
Nu - lägenhetsvisning.
Å ena sidan tycker jag att det är riktigt deppigt med mörker, regn, rusk och kyla.
Å andra sidan är dagar som denna, då luften är krispig, solen skiner och man får rosor på kinderna superhärligt. Och det är jättemysigt att kura ihop sig inomhus med tända ljus och grejer. En eller två dagar kanske. Sen får jag krupp igen och blir helt deppig över att det regnar konstant.
I går hade jag i alla fall en "en sköna hösten"-upplevelse.
Jag gjorde en termos med latte, satte på mig mössa och varma kläder och traskade iväg till Hagaparken.
Egentligen hade jag tänkt att cykla, men däcket var tomt (skit också!) så det blev att traska.
Promenerade runt en stund och hade till och med på äkta mullevis gjort ett eget sittunderlag av en tidning och en plastpåse. Tanken var att jag skulle sätta mig på en klippa vid vattnet och njuta lite.
Men någon klippa gick inte att uppbringa. När jag väl kom fram till vattnet och en bra sittplats var det så nära E4:n att lugnet överröstades av trafikbruset. Jag saknar tystnaden och känslan av att vara helt ensam med havet, som man är hemma i Oxelösund. Där räcker det med att gå några meter från mammas och pappas hus så har jag min egen funderarsten vid havet där jag kan sitta helt ensam och bara tänka. Jäklar, där har man nött rumpan många timmar och beklagat sig över allt från olycklig kärlek till oförstående vuxna.
Hur som helst, mina tankar om vattenmys fick ge vika för en skogsdunge. Så där satt jag, på mitt sittunderlag, i skogen som värsta scouten.
Mysigt var det - och så här såg det ut:
Hagaparken - helt okej skit. Men inte lika bra som Oxelösund.
På kvällen gjorde jag jättegod köttgryta med högrev, kantareller, rödvin och enbär. Till det ett glas rött.
Sen äppelpaj.
Då är hösten mysig. Helt okej. Men bara ibland.
Förresten. Nu är Thailandsbiljetten bokad. Det är okej att hata mig för det. Helt okej.
6 januari flyger jag och hjärtat till Bangkok via Peking. Exakt var vi tar vägen sen är inte helt klart. Det ska vi planera under hösten.
3 veckor i solen - fy fan så nice! Can´t wait.
Nu - lägenhetsvisning.
Är det klippt nu?
Nästa vecka ska jag ÄNTLIGEN klippa mig.
Eftersom min frisör har varit på bröllopsresa har jag fått vänta ohälsosamt länge på att fixa till det där slitna fulblonda trasslet som kallas hår.
Färgen har jag redan bestämt, den ska gå åt det honungsblonda hållet nu när det är höst och allt.
Men längden då?
Jag är fullständigt övertygad om att behålla längden.
Men så förra helgen kläckte hjärtat ur sig att jag skulle vara jättesnygg i lite kortare, typ en längre bob.
Provade idén på lite andra personer som alla intygade att det skulle vara jättesnyggt.
Men då! Jag gillar ju mitt långa hår.
Jag har sparat så jäkla länge nu för att få det så här. Och jag vet att om jag skulle klippa mig nu skulle jag aldrig få så här långt igen.
Samtidigt som jag är lite sugen på en förändring så vet jag att jag skulle ångra mig och gråta över håret om jag väl klippte det.
Jag är lite rädd för att jag ska låta mig övertalas.
Min frisör tjatar alltid om att jag skulle vara så snygg i kortare hår. Tänk om jag faller för trycket?
Vad tycker ni?
Långt eller kort?
Eftersom min frisör har varit på bröllopsresa har jag fått vänta ohälsosamt länge på att fixa till det där slitna fulblonda trasslet som kallas hår.
Färgen har jag redan bestämt, den ska gå åt det honungsblonda hållet nu när det är höst och allt.
Men längden då?
Jag är fullständigt övertygad om att behålla längden.
Men så förra helgen kläckte hjärtat ur sig att jag skulle vara jättesnygg i lite kortare, typ en längre bob.
Provade idén på lite andra personer som alla intygade att det skulle vara jättesnyggt.
Men då! Jag gillar ju mitt långa hår.
Jag har sparat så jäkla länge nu för att få det så här. Och jag vet att om jag skulle klippa mig nu skulle jag aldrig få så här långt igen.
Samtidigt som jag är lite sugen på en förändring så vet jag att jag skulle ångra mig och gråta över håret om jag väl klippte det.
Jag är lite rädd för att jag ska låta mig övertalas.
Min frisör tjatar alltid om att jag skulle vara så snygg i kortare hår. Tänk om jag faller för trycket?
Vad tycker ni?
Långt eller kort?
