I morgon lamnar vi oarna (Koh Samet for tillfallet) for Bangkok och det ar alltid en delad kansla.
Bra - eftersom jag alskar Bangkok. Dalig - eftersom det betyder att resan snart ar slut.
Hem till jobb, rakningar, kyla, vardagstrisstess och scheman som gor att jag och Hjartat knappt ses nagonting.
Men anda, det positiva ar att vi hoppade over november i ar. Gav den tristaste och jobbigaste manaden av alla ett stort fett finger rakt upp i... ja ni fattar. Vardade forhallandet, aktenskapet faktiskt, genom langa latar dagar pa stranden, obligatorisk solnedgangsol, hangel i vattnet, stjarnpromenader pa stranden och sa vidare och sa vidare.
Det kanns ju faktiskt javligt bra. Men supersugigt att tre veckor i paradiset gar sa fort.
Och bloggningen har varit superdalig. For jag har inte haft tid. Har hellre lagt tid pa att njuta. Att dricka ol. Att sola och bada. Och det lar inte bli skillnad i Bangkok. Jag kommer inte att ta mig tid for er. Forlat.
Vi hors nar jag kommer hem i stallet. Det blir bra det.
1