Goin' back to my roots
Nu när jag drar till London så kommer jag ju att jobba för hela tidningen.
Så i dag visar jag mina älskade kollegor på nöjet att det är hos dem mitt hjärta tillhör - genom att gå tillbaka till rötterna.
Hur? Tischa med hörlurar så klart. Bandtröja hade också funkat.
Och så en skinnkjol på det.
Så i dag visar jag mina älskade kollegor på nöjet att det är hos dem mitt hjärta tillhör - genom att gå tillbaka till rötterna.
Hur? Tischa med hörlurar så klart. Bandtröja hade också funkat.
Och så en skinnkjol på det.
BIG
I höst ska ju varenda människa strutta runt i skinn och fårpäls.
Och det slog mig att jag har ju exakt en sån jacka hemma i Oxelösund. Från förra gången det var mode. I mitten på 90-talet.
Så i går när mina föräldrar kom upp och hälsade på fick de ta med jackan.
Den är i superfint skick. Äkta skinn. Och jag minns hur varm den var. Och hur mycket jag fick tjata för att få den, för den var inte billig.
Men jag vet inte. Känns den inte lite... stor?
Annars då? Jo, jag är trött, trött, trött.
Sover dåligt på nätterna nu. Ligger och snurrar och vänder och vrider. Antar att det är nerver och oro inför flytten till London. Om en vecka sitter jag på ett plan till min nya hemstad. Bort från Hjärtat, Mitzy och vänner. Och det trygga.
Men helgen var fin. Jobb i fredags, men besök av Sara, Alvin och Love i lördags och besök på 4H-gården i Huvudsta.
Sen 30-årsfest på Berns på kvällen och oj vad kul det var. Trött och lite bakis i går, men mysigt besök av föräldrar och god indisk mat på Nirvana.
Soffsked och film när de hade åkt hem. Skön söndag med andra ord.
Nu två dagars jobb, hejdåöl, massa inför- Londonfix och så bröllopsdag i helgen. Blir nog en bra vecka det här.
Och det slog mig att jag har ju exakt en sån jacka hemma i Oxelösund. Från förra gången det var mode. I mitten på 90-talet.
Så i går när mina föräldrar kom upp och hälsade på fick de ta med jackan.
Den är i superfint skick. Äkta skinn. Och jag minns hur varm den var. Och hur mycket jag fick tjata för att få den, för den var inte billig.
Men jag vet inte. Känns den inte lite... stor?
Annars då? Jo, jag är trött, trött, trött.
Sover dåligt på nätterna nu. Ligger och snurrar och vänder och vrider. Antar att det är nerver och oro inför flytten till London. Om en vecka sitter jag på ett plan till min nya hemstad. Bort från Hjärtat, Mitzy och vänner. Och det trygga.
Men helgen var fin. Jobb i fredags, men besök av Sara, Alvin och Love i lördags och besök på 4H-gården i Huvudsta.
Sen 30-årsfest på Berns på kvällen och oj vad kul det var. Trött och lite bakis i går, men mysigt besök av föräldrar och god indisk mat på Nirvana.
Soffsked och film när de hade åkt hem. Skön söndag med andra ord.
Nu två dagars jobb, hejdåöl, massa inför- Londonfix och så bröllopsdag i helgen. Blir nog en bra vecka det här.
Låt barnen komma till mig
Haha, jag har snart fler fadderbarn än kronprinsessan Victoria.
Av någon anledning verkar mina vänner tro att jag är en bra förebild. Och det är jag ju så otroligt glad för.
Sedan tidigare är jag fadder åt Greta, Alicia, Love och Tage. Och i dag fick vi förfrågan om vi ville vara fadder åt lilla Disa. Och det ville vi ju!
Att bli tillfrågad att vara fadder är något verkligt fint tycker jag. För det betyder ju att vännerna eller släktingarna som frågar tänker att man skulle vara en bra person i barnets liv, och någon som skulle kunna finnas där för barnet om det gud förbjude skulle hända föräldrarna något.
Att man sen får skämma bort sina fadderbarn snuskigt mycket, och lära dem allt otyg man kan är ju inte heller något negativt.
Av någon anledning verkar mina vänner tro att jag är en bra förebild. Och det är jag ju så otroligt glad för.
Sedan tidigare är jag fadder åt Greta, Alicia, Love och Tage. Och i dag fick vi förfrågan om vi ville vara fadder åt lilla Disa. Och det ville vi ju!
Att bli tillfrågad att vara fadder är något verkligt fint tycker jag. För det betyder ju att vännerna eller släktingarna som frågar tänker att man skulle vara en bra person i barnets liv, och någon som skulle kunna finnas där för barnet om det gud förbjude skulle hända föräldrarna något.
Att man sen får skämma bort sina fadderbarn snuskigt mycket, och lära dem allt otyg man kan är ju inte heller något negativt.
Life is a roller coaster
Alltså, spana in de här galna bergochdalbanorna som vi åkte i US and EY.
Om det inte kittlar i magen av de här....
På Six Flags i San Antonio, Texas finns den här som heter Superman. Det finns många Superman och den här är inte den värsta, men ändå väldigt väldigt kul. Vi åkte den två gånger efter varandra utan att kliva ur mellan.
Och på Buffalo Bills i Primm utanför Las Vegas finns Desperado. Om du kollar på klippet så förstår du varför jag såg ut som jag gör på bilden nedan. Jag kunde inte sluta skratta på ungefär en halvtimme.
Notera att jag håller en hand för magen eftersom jag fick sån skrattkramp.
Om det inte kittlar i magen av de här....
På Six Flags i San Antonio, Texas finns den här som heter Superman. Det finns många Superman och den här är inte den värsta, men ändå väldigt väldigt kul. Vi åkte den två gånger efter varandra utan att kliva ur mellan.
Och på Buffalo Bills i Primm utanför Las Vegas finns Desperado. Om du kollar på klippet så förstår du varför jag såg ut som jag gör på bilden nedan. Jag kunde inte sluta skratta på ungefär en halvtimme.
Notera att jag håller en hand för magen eftersom jag fick sån skrattkramp.
Bloggmonstret
Det är ett slitet uttryck jag vet.
Men det här bloggen har verkligen blivit ett monster.
Nu förstår jag helt plötsligt vad Alex Schulman dillade om när han la ner sin blogg.
Den här bloggen har tagit över. Lever sitt eget liv.
När jag först startade bloggen var det nog mest för att jag ville vara cool. Att ha en blogg var nytt, fräscht och lite spännande. En webblogg liksom.
Sen började gud och hela världen att blogga och då var det inte så coolt längre.
Då blev det mer som en dagbok för familj och vänner att följa. Lite som en uppdatering på mitt liv helt enkelt.
Någon ambition att vara cool och ball fanns inte längre. Och det där med att få många läsare har aldrig varit viktigt.
Men nu. Ja, nu har bloggen som sagt börjat leva sitt eget liv. Tjatar på mig att jag ska registrera den på bloggportaler för att få fler träffar.
Och vet ni vad jag mer har märkt? Jo, bloggen vill vara en modeblogg!
Jo men det måste ni som läser den också ha sett tendenser till. Det är ju outfitbilder var och varannan dag.
Bloggen vill vara en liten modeblogg som berättar om sina outfits och senaste köpt och grejer som den bara mååååste ha.
Herregud. Monster är inte ord starkt nog för att beskriva den. Jag vet inte vad jag ska göra.
Men det här bloggen har verkligen blivit ett monster.
Nu förstår jag helt plötsligt vad Alex Schulman dillade om när han la ner sin blogg.
Den här bloggen har tagit över. Lever sitt eget liv.
När jag först startade bloggen var det nog mest för att jag ville vara cool. Att ha en blogg var nytt, fräscht och lite spännande. En webblogg liksom.
Sen började gud och hela världen att blogga och då var det inte så coolt längre.
Då blev det mer som en dagbok för familj och vänner att följa. Lite som en uppdatering på mitt liv helt enkelt.
Någon ambition att vara cool och ball fanns inte längre. Och det där med att få många läsare har aldrig varit viktigt.
Men nu. Ja, nu har bloggen som sagt börjat leva sitt eget liv. Tjatar på mig att jag ska registrera den på bloggportaler för att få fler träffar.
Och vet ni vad jag mer har märkt? Jo, bloggen vill vara en modeblogg!
Jo men det måste ni som läser den också ha sett tendenser till. Det är ju outfitbilder var och varannan dag.
Bloggen vill vara en liten modeblogg som berättar om sina outfits och senaste köpt och grejer som den bara mååååste ha.
Herregud. Monster är inte ord starkt nog för att beskriva den. Jag vet inte vad jag ska göra.
Classic
Men alltså, det här med penicillin. Vilken bra grej det är.
Från domedagshalsont till fräsch hals på tre dagar.
Därför var det bara att hoppa ur mysdressen som har fått tjänstgöra de här sjukdagarna och slinka i något mer jobbsnyggt.
Längst in i garderoben hittade jag en gammal bortglömd favorit - den randiga tröjan nedan.
Med svarta byxor, svart kavaj och vita tygskor blev det en klart godkänd postsjukisoutfit.
Armbandet har en mexikansk barnarbetare gjort. Jag köpte två.
Från domedagshalsont till fräsch hals på tre dagar.
Därför var det bara att hoppa ur mysdressen som har fått tjänstgöra de här sjukdagarna och slinka i något mer jobbsnyggt.
Längst in i garderoben hittade jag en gammal bortglömd favorit - den randiga tröjan nedan.
Med svarta byxor, svart kavaj och vita tygskor blev det en klart godkänd postsjukisoutfit.
Armbandet har en mexikansk barnarbetare gjort. Jag köpte två.
Dagens citat
"Det där är av ett problem för mig. Jag har ingen särskild empati."
Linus Brännström, nöjesreportervikarie på Expressen.
Linus Brännström, nöjesreportervikarie på Expressen.
A reminder
Några av kläderna jag längtar efter att få använda:
Svarta paljettajts
Svarta skinnbyxor
Mönstrade roliga strumpbyxor
Min gröna byxdress
Sköna halsdukar
Jeansskjorta
Blå skön klänning
Fuskpäls
Sköna höstjackor
Allt det här, och lite till, ska få följa med mig till London. Inte undra på att jag behöver köpa större resväska.
Svarta paljettajts
Svarta skinnbyxor
Mönstrade roliga strumpbyxor
Min gröna byxdress
Sköna halsdukar
Jeansskjorta
Blå skön klänning
Fuskpäls
Sköna höstjackor
Allt det här, och lite till, ska få följa med mig till London. Inte undra på att jag behöver köpa större resväska.
Höst, eller?
Den här tiden på året är alltid så svår. Man vet inte om det är höst eller fortfarande sommar.
Därmed vet man inte heller hur man ska klä sig. En del av mig vill använda sommarkläderna ett litet tag till, men då ska det ju vara strålande sol och varmt.
En annan del vill hoppa i de härliga höstkläderna. Klänningar som är för tjocka och varma att ha på sommaren. Skinnbyxorna. Gosiga tröjor. Mina älskade svarta stövlar, och grova kängor. Men då ska det ju verkligen vara höst också, inte sådär halvfjäsigt som det är nu.
Och man vet ju aldrig, så här års.
När vi gifte oss (för snart exakt ett år sen!) var det jättevarmt och soligt hela den helgen trots att det var september.
Tills det säkert är läge för höstkläder drömmer jag om dem.
Och skriver upp dem på packlistan till London.
Därmed vet man inte heller hur man ska klä sig. En del av mig vill använda sommarkläderna ett litet tag till, men då ska det ju vara strålande sol och varmt.
En annan del vill hoppa i de härliga höstkläderna. Klänningar som är för tjocka och varma att ha på sommaren. Skinnbyxorna. Gosiga tröjor. Mina älskade svarta stövlar, och grova kängor. Men då ska det ju verkligen vara höst också, inte sådär halvfjäsigt som det är nu.
Och man vet ju aldrig, så här års.
När vi gifte oss (för snart exakt ett år sen!) var det jättevarmt och soligt hela den helgen trots att det var september.
Tills det säkert är läge för höstkläder drömmer jag om dem.
Och skriver upp dem på packlistan till London.
På önskelistan just nu
*De där apsnygga Steve Madden-skorna som jag aldrig köpte i New York.
*Världens snyggaste fårskinnsväska från Asos.
*Platt mage.
*Semester.
*Massa snygga höstkläder.
*En frisk hals.
*Platt mage.
*Ledig fredag.
*Mer tid tills jag flyttar till London.
*Världens snyggaste fårskinnsväska från Asos.
*Platt mage.
*Semester.
*Massa snygga höstkläder.
*En frisk hals.
*Platt mage.
*Ledig fredag.
*Mer tid tills jag flyttar till London.
Drömmer om New York
Jo, så fick hon mig till slut.
New York alltså.
Jag blev kär.
Och nu längtar jag tillbaka. Till Chelsea och Soho och semester och sol.
New York alltså.
Jag blev kär.
Och nu längtar jag tillbaka. Till Chelsea och Soho och semester och sol.
Lyxlunch
Fläskfilé, kantareller, morötter, syltlök och bacon. Mums.
Lördagens goda gryta med kantareller blev lyxlunch i dag. Synd bara att halsflussen gör att jag inte har någon vidare aptit.
I dag har jag i alla fall fått penicillin. Hederliga gamla kåvepenin. Läkaren behövde inte ens göra en odling. Han såg bara ner i halsen och sa att det såg väldigt elakt ut, sen skrev han ut tabletterna. Jag ba: Tack.
Nu ska jag klunsa med mig själv om jag ska kolla på film eller spela nintendo. Sån man gör när man är sjuk liksom.
Sjuk söndag
Nej nej, det här var inte vad jag hade planerat.
Jag skulle ligga på bryggan i Huvudsta i dag och sola och bada och klämma ut de sista dropparna av sommaren.
INTE ligga nerbäddad med feber och halsont. Solen skiner hånfullt in genom fönstret och jag vill bara ut, ut, ut.
Fullproppad med febernedsättande och smärtlindrade som Hjärtat servar mig med.
Blä! Jag har verkligen ingen lust att vara sjuk nu.
Annars då. Jo, kollade "Apan" i går. En film som verkligen delade det Färsjöiska hemmet i två läger. Jag gillade. Hjärtat tyckte att det var topp fem bland de sämsta filmerna han någonsin sett.
Alltså, den är ju väldigt annorlunda. Och lämnar en med mer frågor än svar. Men jag gillade den. Gillade känslan den förmedlade.
Mycket bättre än känslan förkylningen förmedlar i min kropp just nu. Den är inte trevlig.
Jag skulle ligga på bryggan i Huvudsta i dag och sola och bada och klämma ut de sista dropparna av sommaren.
INTE ligga nerbäddad med feber och halsont. Solen skiner hånfullt in genom fönstret och jag vill bara ut, ut, ut.
Fullproppad med febernedsättande och smärtlindrade som Hjärtat servar mig med.
Blä! Jag har verkligen ingen lust att vara sjuk nu.
Annars då. Jo, kollade "Apan" i går. En film som verkligen delade det Färsjöiska hemmet i två läger. Jag gillade. Hjärtat tyckte att det var topp fem bland de sämsta filmerna han någonsin sett.
Alltså, den är ju väldigt annorlunda. Och lämnar en med mer frågor än svar. Men jag gillade den. Gillade känslan den förmedlade.
Mycket bättre än känslan förkylningen förmedlar i min kropp just nu. Den är inte trevlig.
Ledig lördag
Ja men det blev väl en ganska bra lördag det här.
Vaknade vid tiosnåret och fick äggröra och nybakat hembakat bröd (bortskämd!) till frukost.
Sen en promenad förbi Pampas och Hornsberg, över underbara västerbron och lunch i form av äppelpaj med vaniljsås på Lasse i Parken vid Hornstull.
Promenad tillbaka över bron, middagshandling och så ett skyfall precis när vi kom ut från tunnelbanan. Rätt mysigt, ändå.
Nu premier league på tv (måste ju öva inför London) och snart matlagning. Sen en film och kanske lite popcorn på det.
Hoppas på sol i morgon så att jag får njuta lite av bryggan i Huvudsta innan sommaren är över. Lillemägi är ledig, så det borde vara lungt, även om vi inte har gjort någon överrenskommelse.
Vaknade vid tiosnåret och fick äggröra och nybakat hembakat bröd (bortskämd!) till frukost.
Sen en promenad förbi Pampas och Hornsberg, över underbara västerbron och lunch i form av äppelpaj med vaniljsås på Lasse i Parken vid Hornstull.
Promenad tillbaka över bron, middagshandling och så ett skyfall precis när vi kom ut från tunnelbanan. Rätt mysigt, ändå.
Nu premier league på tv (måste ju öva inför London) och snart matlagning. Sen en film och kanske lite popcorn på det.
Hoppas på sol i morgon så att jag får njuta lite av bryggan i Huvudsta innan sommaren är över. Lillemägi är ledig, så det borde vara lungt, även om vi inte har gjort någon överrenskommelse.
Tillbaka i hamsterhjulet
Fyra veckors semester och roadtrip i USA är slut.
Kommer jag hem med massa olika intryck och minnen? You bet!
Är jag utvilad? Inte det minsta.
Men det är bara att ladda om och hoppa tillbaka in i hjulet igen. Jobbhjulet, träningshjulet, vardagshjulet.
Om 2,5 veckor tar nästa utmaning vid - Londonflytt!
Men tills dess fortsätter vi som vanligt.
Och då kan vi ju lite låta bli att fortsätta den härliga traditionen med dagens outfit. Outfit-hjulet.
Jag upptäckte att kroppen fortfarande är i sommar- och semestermode. Det visade sig väldigt svårt att hitta något att ha på sig i morse. Speciellt eftersom det känns som om vi är i en mellanperiod. Det är för kallt för sommarkläder men känns för tidigt för höstkläder och höstskor. Så det fick bli en kompromiss av något slag.
Byxor: Nelly. Tröja: American Apparell. Frisur: Vildvuxen.
Kommer jag hem med massa olika intryck och minnen? You bet!
Är jag utvilad? Inte det minsta.
Men det är bara att ladda om och hoppa tillbaka in i hjulet igen. Jobbhjulet, träningshjulet, vardagshjulet.
Om 2,5 veckor tar nästa utmaning vid - Londonflytt!
Men tills dess fortsätter vi som vanligt.
Och då kan vi ju lite låta bli att fortsätta den härliga traditionen med dagens outfit. Outfit-hjulet.
Jag upptäckte att kroppen fortfarande är i sommar- och semestermode. Det visade sig väldigt svårt att hitta något att ha på sig i morse. Speciellt eftersom det känns som om vi är i en mellanperiod. Det är för kallt för sommarkläder men känns för tidigt för höstkläder och höstskor. Så det fick bli en kompromiss av något slag.
Byxor: Nelly. Tröja: American Apparell. Frisur: Vildvuxen.
Empire state of mind
Jag har aldrig hort nagon som inte har gillat New York. Och i gar nar vi satt pa var takterass med utsikt over Empire State building sa sa Micke att den som inte gor det borde gora en stor sinnesundersokning.
Och ja, New York ar haftigt och coolt. Men jag ar inte blown away an.
Jag vet inte om det beror pa att jag borjar bli trott pa intryck efter nastan fyra veckor. Eller om jag bara borjar bli trott. Eller om det ar for att jag ar trott efter att inte ha sovit nagonting eftersom var ac dundrar loss hela natten.
Eller for att jag ar lite smakrasslig.
Jag gillar New York, det ar ingen tvekan. Men det ar inte samma uppenbara karlek som det var i Miami eller Key West. Trots att det regnade en hel del dar var det helt fantastiskt. Det var anda varmt och man kunde bada i havet och leka i de fantastiska vagorna.
I dag ar det torsdag, och vi aker hem pa sondag kvall. New York har alltsa hela helgen pa mig att sweep me off my feet. Jag hoppas hon lyckas, staden som aldrig sover. For just nu ar jag bara sa otroligt trott.
Tva veckor - tio kilo?
Det dar med datorer och internet ar inget som kommer som en sjalvklarhet har i US and EY.
Men har i New Orleans bjuckar hotellet pa bada delar, vilket ar tur sa att ni kan fa en update. Tyvarr utan vara svenska bokstaver med ringar och prickar.
Jag vet inte ens var jag ska borja. Den har resan bjuder pa sa mycket olika grejer och intryck. De forsta dagarna kandes det som om vi hade varit har i en evighet. Nu kanns det som om tva veckor har swischat forbi supersnabbt, samtidigt som det kanns som om det var just en evighet sen vi landade i San Fransisco.
Efter San Fran, Yosemite, LA och San Diego akte vi upp till Las Vegas. Efter att ha klagat pa att Californien bjod pa ganska kallt vader var vi glada for lite varme, men 44 grader var nog anda i mesta laget. Eftersom luften dar ar torr kandes det som att man stod i en gigantisk hartork nar det blaste. Sa det blev mycket hang vid poolen och sa lite promenerande som mojligt. Fast Magdalena och jag var duktiga och tranade pa gymmet pa Luxor dar vi bodde.
Las Vegas var sa klart en helt galen stad, men tva natter rackte ratt bra.
Sen swischade vi upp till Grand Canyon, som var en stor besvikelse. Manga har sagt att det ar det haftigaste i hela USA, men nar vi var dar var det sadan dimma att man inte sag nagonting. Det blev lite battre under tiden som vi korde, men upplevelsen blev inte optimal.
Natten innan stannade vi i en helt underbar hala som heter Williams, dar Route 66 passerar. Det var en fredagkvall och den helgen hade de en stor rodeo. Vi fick smaka pa att festa western style. Det var mycket cowboyhattar och sporrar pa bootsen dar kan jag saga.
Arizona och New Mexico for forbi utanfor bilrutan nar vi klamde 200 mil pa tva dagar. Helt plotsligt var vi i Texas och San Antonio. Dar var det invasion av syrsor och sjukt varmt och fuktigt. En hel dag tillbringade vi pa ett Six Flaggs dar. De hade helt sjuka bergochdalbanor och ett galet roligt vattenland.
Nu har vi landat i New Orleans, och har ar det typ 100 grader. Eller nja, kanske snarare 38-39 och ordentligt fuktigt. De som bor har sager att det ar exceptionellt varmt. Lucky us!
I gar blev vi fulla pa Bourbon street i French Quarter och planen ar nog att bli det samma i dag.
I morgon lutar det at en busstur for att se dar Katrina drog fram.
Och efter ytterligare en natt aker vi vidare mot the sunshine state - Florida. Dar blir det hang i Miami, Key West och Everglades. Forhoppningsvis lite skont strandliv innan det ar dags for hettan i New York. Och sen aker vi hem. Det ar forvisso tva veckors skon semester kvar innan jag borjar jobba, sa jag forsoker lagga undan London-stressen ett tag till. Man far ju koncentrera sig pa ett engelsksprakigt land i taget.
Men har i New Orleans bjuckar hotellet pa bada delar, vilket ar tur sa att ni kan fa en update. Tyvarr utan vara svenska bokstaver med ringar och prickar.
Jag vet inte ens var jag ska borja. Den har resan bjuder pa sa mycket olika grejer och intryck. De forsta dagarna kandes det som om vi hade varit har i en evighet. Nu kanns det som om tva veckor har swischat forbi supersnabbt, samtidigt som det kanns som om det var just en evighet sen vi landade i San Fransisco.
Efter San Fran, Yosemite, LA och San Diego akte vi upp till Las Vegas. Efter att ha klagat pa att Californien bjod pa ganska kallt vader var vi glada for lite varme, men 44 grader var nog anda i mesta laget. Eftersom luften dar ar torr kandes det som att man stod i en gigantisk hartork nar det blaste. Sa det blev mycket hang vid poolen och sa lite promenerande som mojligt. Fast Magdalena och jag var duktiga och tranade pa gymmet pa Luxor dar vi bodde.
Las Vegas var sa klart en helt galen stad, men tva natter rackte ratt bra.
Sen swischade vi upp till Grand Canyon, som var en stor besvikelse. Manga har sagt att det ar det haftigaste i hela USA, men nar vi var dar var det sadan dimma att man inte sag nagonting. Det blev lite battre under tiden som vi korde, men upplevelsen blev inte optimal.
Natten innan stannade vi i en helt underbar hala som heter Williams, dar Route 66 passerar. Det var en fredagkvall och den helgen hade de en stor rodeo. Vi fick smaka pa att festa western style. Det var mycket cowboyhattar och sporrar pa bootsen dar kan jag saga.
Arizona och New Mexico for forbi utanfor bilrutan nar vi klamde 200 mil pa tva dagar. Helt plotsligt var vi i Texas och San Antonio. Dar var det invasion av syrsor och sjukt varmt och fuktigt. En hel dag tillbringade vi pa ett Six Flaggs dar. De hade helt sjuka bergochdalbanor och ett galet roligt vattenland.
Nu har vi landat i New Orleans, och har ar det typ 100 grader. Eller nja, kanske snarare 38-39 och ordentligt fuktigt. De som bor har sager att det ar exceptionellt varmt. Lucky us!
I gar blev vi fulla pa Bourbon street i French Quarter och planen ar nog att bli det samma i dag.
I morgon lutar det at en busstur for att se dar Katrina drog fram.
Och efter ytterligare en natt aker vi vidare mot the sunshine state - Florida. Dar blir det hang i Miami, Key West och Everglades. Forhoppningsvis lite skont strandliv innan det ar dags for hettan i New York. Och sen aker vi hem. Det ar forvisso tva veckors skon semester kvar innan jag borjar jobba, sa jag forsoker lagga undan London-stressen ett tag till. Man far ju koncentrera sig pa ett engelsksprakigt land i taget.
