Min hyllning till Elvis
Det ska jag naturligtvis hylla på något sätt.
Frågan är bara hur, och det ska ni följdaktligen få hjälpa mig med.
Ska jag...
1. Dagen till ära bära en vit sparkdräkt i spandex?
X. Börja varje mening under dygnet med "Be bopalulah"?
2. Äta jordnötssmörsmackor och svinga en bägare med vänner?
Ni väljer. Jag står er bi.
Skriv det jag ska göra i kommentarsfältet.
På fredag kan jag förresten bli historisk.
Mer om detta kommer.
X så klart. Det roligaste är om du jobbar då och ska intervjua någon, typ Carola. Undrar vad hon skulle säga.
Alternativ Y: Sluta vara så bitchig mot din vän Fon. Han gör ju bara så gott han kan. Om det inte blir bättring snart slutar jag kommentera på den här bloggen.
Men åh, inte vara ledsen i ögat. Du vet att jag tycker om dig.
Men du vet, som man bäddar får man ligga.
Du har inte varit guds bästa barn du heller.
Men jag slutar gärna bitcha.
Frågan är om du vågar anta utmaningen och skriva roliga kommentarer utan att vara elak.
Jag vet att du kan - kom igen nu.
Den ny utexaminerade advokaten hade inrett sitt kontor mycket elegant, och bland det flottaste var guldtelefonen. Den första besökaren anmälde sig och för att imponera lät advokaten honom vänta en kvart.
Just när mannen steg in genom dörren avslutade advokaten ett telefonsamtal:
- Okay, då är överenskommelsen klar och mitt arvode blir 10.000 kronor!
Advokaten lade på luren, vände sig till besökaren och sade överlägset:
- Jaha, och vad vill ni, då?
- Jag är från Televerket och skall koppla in telefonen...
X röstar jag på.
Spännande på fredag. Innebär det firande av någt slag?
Om jag blir historisk så kommer jag fira hela jävla helgen, det kan jag lova. Jag kan tyvärr inte avslöja något nu.
