Alive and kicking. Väldigt mycket kicking faktiskt.
Tiden, det verkar vara sant att den går fortare när man får barn.
Helt plötsligt var den bestämda lilla pojkbebisen åtta månader och mer bestämd än någonsin.
Han ska minsann inte sova när mamma och pappa vill, och han ska visst inte bli matad med sked och äta töntiga bebispuréer. Välling och flaska - eh nej tack.
Carnitas, kyckling i röd curry och tutte - hell yeah.
Gröt? Om humöret faller på. Men hellre leverpastejsmacka. Päron, och mangopuré - any given sunday.
Så där håller vi på och provar oss fram i matdjungeln. Alla de där pureerna som han slukade för några månader sen har vi fått hiva ut och numera äter han ungefär samma mat som vi. Tänder har han inga, men tuggar gör han ändå. Och kniper ihop munnen så hårt han kan när det inte passar.
Förgrymmade onge.
Annars är det ju rätt fett att vara morsa, konstaterade jag och Emma under vår promenad i dag. I en decimeter blötsnö jonglerade vi sovande bebisar i vagnar, hon med sin tvillingvagn. För det ÄR ju det, dagar när allt flyter på och ungen äter och sover. De andra sex dagarna i veckan är mindre hunky dory.
(Sparkandet som rubriken antydde? Det står Elliot för på nätterna när han har bestämt sig för att inte sova. Mammas och pappas kroppar är tydligen väldigt bra att sparka mot.)
Helt normala nätter
Lilleman är inne i det som beskrivs som den värsta fasen under det första året. Det kinkas och grinas och vägras att ätas och sovs otroligt dåligt. Vaknar en gång i timmen och är ledsen.
Till råga på allt har han fått någon maggrej, så två nätter, dock med mellanrum har han kräkts och haft sig. Så himla härligt att vakna av en blaffa spya i ansiktet och byta pyjamas och torka ren bebis, och så när bebis är ren och har torr pyjamas dröjer det cirka 15 minuter och så kräks han igen.
I natt var en sådan natt. Eftersom vi var tvungna att tända lampan för att fixa till allting blev bebis pigg och ville inte sova. Så i stället för att sova gjorde vi följande:
*mätte honom. Han är ca 74 cm.
*sjöng "Blinka lilla stjärna" ungefär 37 ggr. Sista gången growlade vi. Gäller att variera sig.
Vid femsnåret somnade han i sin säng, efter att jag hade vaggat sängen i över en timme. Som tack fick jag kramp i axeln, och en ny spya när han vaknade vid halv åtta.
Till råga på allt har han fått någon maggrej, så två nätter, dock med mellanrum har han kräkts och haft sig. Så himla härligt att vakna av en blaffa spya i ansiktet och byta pyjamas och torka ren bebis, och så när bebis är ren och har torr pyjamas dröjer det cirka 15 minuter och så kräks han igen.
I natt var en sådan natt. Eftersom vi var tvungna att tända lampan för att fixa till allting blev bebis pigg och ville inte sova. Så i stället för att sova gjorde vi följande:
*mätte honom. Han är ca 74 cm.
*sjöng "Blinka lilla stjärna" ungefär 37 ggr. Sista gången growlade vi. Gäller att variera sig.
Vid femsnåret somnade han i sin säng, efter att jag hade vaggat sängen i över en timme. Som tack fick jag kramp i axeln, och en ny spya när han vaknade vid halv åtta.
