Mitt möte med Persbrandt
Skådespelaren Mikael Persbrandt har ju som bekant en liten historia med kvällspressen, och ja Expressen.
Han har, liksom, undvikit oss ett tag nu.
Men vi har inte glömt honom. Oh no, våra hjärtan klappar fortfarande för honom och vi hoppas att vi någon gång ska kunna bygga upp vår, låt oss säga, lätt stukade relation.
Så vi sitter där, lyssnar på någon gamman vemodig snutt av Leonard Cohen, slickar våra sår och väntar, träget, som en övergiven hund med gigantiska mörka ledsna ögon som aldrig ger upp hoppet på att det någon dag ska komma en vänlig själ som klappar den ömt över ryggen, kliar den lite lätt bakom örat och tar sig an den.
Som säger: dig ska jag älska och enbart ge dig det bästa. Jag ska ta hem dig, tvätta dig, lägga om dina söndertrasade öron, ge dig värme och det största köttben du någonsin kan tänka dig.
Hunden vet att det förmodligen inte kommer att hända i dag heller, och förväntar sig det inte heller, men slutar heller aldrig hoppas.
För om han ger upp hoppet, då är han förlorad.
Så, med hoppet levande ger vi oss iväg med block och penna till en pressträff någonstans där Mikael ska vara. Vi har inga förväntningar, men förhoppningar.
Och gång på gång återvänder vi till våra redaktioner, utan prat, utan bilder. Med svansen mellan benen, inser vi, precis som Mikael, att tiden inte ännu är mogen.
I dag var ett sådant tillfälle.
På Elverket i Stockhom var det pressträff för pjäsen Måsen, där bland annat Mikael Persbrandt, Jan Malmsjö, Marie Göranzon och Ingela Olsson är med.
Ojoj, alla möjliga journalister hade kravlat sig upp ur sina hålor för att bevittna stjärnorna.
DN var där, Svenskan likaså. TV4 och radions P4 hade hittat dit, likaså Aftonbladet, och så jag då från Expressen.
Vi åt frukost, regissören Stefan Larsson pratade, och så kom då det tillfället som kändes lite nervöst och pirrigt. Vi skulle få intervjua skådespelarna.
Jag höll låg profil. Började med att prata med några andra, scannade av läget.
Jo, Mikael verkade vara på fint humör. Han skojade, log, skrattade till och med.
TV4, P4, DN och Svenskan avverkades. Det var vår tur.
Jag glider fram, presenterar mig, säger att jag kommer från Expressen, är beredd på en avhyvling utan dess like, men möts av ett stort leende.
- Och er pratar jag ju tyvärr inte med. Inte än, säger han.
Mikael förklarar, jag säger att jag har respekt för det, vi pratar vidare en stund.
- Det är absolut inget personligt, säger han och ger mig en halv kram.
Han förklarar också att han har samma inställning till konkurrenten Aftonbladet och går till deras utsända för att meddela detta.
Och eftersom han inte vill prata, så blir det inget Persbrandt i Expressen i morgon trots att vi faktiskt utbytte flera meningar.
Det blir inte heller några bilder eftersom han inte ville att vi skulle ta några bilder på honom.
Vi hade kunnat fula, och smygta bilder eller skita i hans önskan och gått vid sidan av de andra fotograferna från svenskan och DN. Men vi ville visa respekt.
Samma regler gällde för Aftonbladet.
Så om de har bilder eller snack med honom i morgon, då vet ni att de fular.
Han har, liksom, undvikit oss ett tag nu.
Men vi har inte glömt honom. Oh no, våra hjärtan klappar fortfarande för honom och vi hoppas att vi någon gång ska kunna bygga upp vår, låt oss säga, lätt stukade relation.
Så vi sitter där, lyssnar på någon gamman vemodig snutt av Leonard Cohen, slickar våra sår och väntar, träget, som en övergiven hund med gigantiska mörka ledsna ögon som aldrig ger upp hoppet på att det någon dag ska komma en vänlig själ som klappar den ömt över ryggen, kliar den lite lätt bakom örat och tar sig an den.
Som säger: dig ska jag älska och enbart ge dig det bästa. Jag ska ta hem dig, tvätta dig, lägga om dina söndertrasade öron, ge dig värme och det största köttben du någonsin kan tänka dig.
Hunden vet att det förmodligen inte kommer att hända i dag heller, och förväntar sig det inte heller, men slutar heller aldrig hoppas.
För om han ger upp hoppet, då är han förlorad.
Så, med hoppet levande ger vi oss iväg med block och penna till en pressträff någonstans där Mikael ska vara. Vi har inga förväntningar, men förhoppningar.
Och gång på gång återvänder vi till våra redaktioner, utan prat, utan bilder. Med svansen mellan benen, inser vi, precis som Mikael, att tiden inte ännu är mogen.
I dag var ett sådant tillfälle.
På Elverket i Stockhom var det pressträff för pjäsen Måsen, där bland annat Mikael Persbrandt, Jan Malmsjö, Marie Göranzon och Ingela Olsson är med.
Ojoj, alla möjliga journalister hade kravlat sig upp ur sina hålor för att bevittna stjärnorna.
DN var där, Svenskan likaså. TV4 och radions P4 hade hittat dit, likaså Aftonbladet, och så jag då från Expressen.
Vi åt frukost, regissören Stefan Larsson pratade, och så kom då det tillfället som kändes lite nervöst och pirrigt. Vi skulle få intervjua skådespelarna.
Jag höll låg profil. Började med att prata med några andra, scannade av läget.
Jo, Mikael verkade vara på fint humör. Han skojade, log, skrattade till och med.
TV4, P4, DN och Svenskan avverkades. Det var vår tur.
Jag glider fram, presenterar mig, säger att jag kommer från Expressen, är beredd på en avhyvling utan dess like, men möts av ett stort leende.
- Och er pratar jag ju tyvärr inte med. Inte än, säger han.
Mikael förklarar, jag säger att jag har respekt för det, vi pratar vidare en stund.
- Det är absolut inget personligt, säger han och ger mig en halv kram.
Han förklarar också att han har samma inställning till konkurrenten Aftonbladet och går till deras utsända för att meddela detta.
Och eftersom han inte vill prata, så blir det inget Persbrandt i Expressen i morgon trots att vi faktiskt utbytte flera meningar.
Det blir inte heller några bilder eftersom han inte ville att vi skulle ta några bilder på honom.
Vi hade kunnat fula, och smygta bilder eller skita i hans önskan och gått vid sidan av de andra fotograferna från svenskan och DN. Men vi ville visa respekt.
Samma regler gällde för Aftonbladet.
Så om de har bilder eller snack med honom i morgon, då vet ni att de fular.
Kommentarer
Sofia Persson
Ha ha ha, fy fan vad bra Therese! Trevlig helg!
//Sofia
Fröken T
Tack hjärtat! Hoppas att du också får en trevlig helg och att du kunde sova i går trots allt. Kram!
Trackback
