2009 - I do, I do, I do.
Let's face it. 2009 handlade mest om att säga ja. Och vägen dit.
Den 5 september blev jag och Hjärtat ett ärbart par på Rockelstad Slott i Sparreholm.
Och det var lätt en av de bästa dagarna i mitt liv. Hela atmosfären på slottet, att få välkomna alla våra vänner och familjemedlemmar dit, att se min älskling så fin i sin smoking, att få ha på sig den underbara brudklänningen (som in i det sista kunde slutat i en katastrof. Dagen före bröllopet fick jag lämna in den till sömmerskan för att hon skulle sy om den, det var helt galet), att inse stundens allvar, att inte kunna sluta le som ett få, att få ha en sjukt rolig fest. Minnesbilderna från dagen är oändliga.
Jag minns att det var helt sjukt att vakna upp där i bröllopssviten på morgonen och vakna upp till sin egen bröllopsdag.
Och vägen dit. Ja, vad säger man. För en oorganiserad dampunge som jag är det en bedrift att planera ett bröllop och få alla trådarna att gå ihop. Jag hade förvisso hjälp av Hjärtat, men jag var projektledare och den som hade koll på planeringen med alla detaljer, stort och smått. Så här i efterhand fattar jag inte hur jag lyckades få ihop det. Men det gick, och gifta blev vi! (Trots att vigselförrättaren sa fel namn).
Några låtar som jag lyssnade väldigt mycket på under året var, av förklarliga skäl, de låtarna vi hade på bröllopet.
"This girl's in love with you" när jag gick ner för grusgången till vattnet, "All you need is love" när vi gick ut till kazoospel och "Endless love" till första dansen. Ger mig fortfarande gåshud.
Självklart lyssnade jag sönder Fibes oh Fibes skiva, och Winnerbäcks, så klart.
2009 var också året då jag höll på att bli fast i Ryssland thanks to vidriga Aeroflot. Men efter tre timmar på Moskvas flygplats, mycket svett och floder med Lille Skutt-tårar kunde jag äntligen lämna det gudsförgätna landet. And I ain't coming back.
Resorna det här året gick, förutom till Moskva, till Paris, Thailand, Vemdalen, älskade Bergen som jag äntligen fick visa för Hjärtat, Sverige runt under Melodifestivalen och så ett klassiskt Midsommarslag i Söderhamn, om det nu kan kallas för resa.
Och så gifte sig storebror Jocke och Carro och Kerstin och Olle. Och Love, Tage och Lilly föddes. Ett kärlekens år, med andra ord.
Den 5 september blev jag och Hjärtat ett ärbart par på Rockelstad Slott i Sparreholm.
Och det var lätt en av de bästa dagarna i mitt liv. Hela atmosfären på slottet, att få välkomna alla våra vänner och familjemedlemmar dit, att se min älskling så fin i sin smoking, att få ha på sig den underbara brudklänningen (som in i det sista kunde slutat i en katastrof. Dagen före bröllopet fick jag lämna in den till sömmerskan för att hon skulle sy om den, det var helt galet), att inse stundens allvar, att inte kunna sluta le som ett få, att få ha en sjukt rolig fest. Minnesbilderna från dagen är oändliga.
Jag minns att det var helt sjukt att vakna upp där i bröllopssviten på morgonen och vakna upp till sin egen bröllopsdag.
Och vägen dit. Ja, vad säger man. För en oorganiserad dampunge som jag är det en bedrift att planera ett bröllop och få alla trådarna att gå ihop. Jag hade förvisso hjälp av Hjärtat, men jag var projektledare och den som hade koll på planeringen med alla detaljer, stort och smått. Så här i efterhand fattar jag inte hur jag lyckades få ihop det. Men det gick, och gifta blev vi! (Trots att vigselförrättaren sa fel namn).
Några låtar som jag lyssnade väldigt mycket på under året var, av förklarliga skäl, de låtarna vi hade på bröllopet.
"This girl's in love with you" när jag gick ner för grusgången till vattnet, "All you need is love" när vi gick ut till kazoospel och "Endless love" till första dansen. Ger mig fortfarande gåshud.
Självklart lyssnade jag sönder Fibes oh Fibes skiva, och Winnerbäcks, så klart.
2009 var också året då jag höll på att bli fast i Ryssland thanks to vidriga Aeroflot. Men efter tre timmar på Moskvas flygplats, mycket svett och floder med Lille Skutt-tårar kunde jag äntligen lämna det gudsförgätna landet. And I ain't coming back.
Resorna det här året gick, förutom till Moskva, till Paris, Thailand, Vemdalen, älskade Bergen som jag äntligen fick visa för Hjärtat, Sverige runt under Melodifestivalen och så ett klassiskt Midsommarslag i Söderhamn, om det nu kan kallas för resa.
Och så gifte sig storebror Jocke och Carro och Kerstin och Olle. Och Love, Tage och Lilly föddes. Ett kärlekens år, med andra ord.
Kommentarer
Trackback
