Åka på sjön

Tog mitt pick och pack och fräste ner till Oxelösund och mina föräldrar över helgen.
Eftersom solen sken gjorde vi det jag har gjort alla barndomssomrar - åkte på sjön.
 
Just uttrycket är ju en story för sig egentligen. Eller i alla fall väldigt lokalt. Det betyder helt enkelt att man tar sin lilla motorbåt och åker ut på en ö eller kobbe. Sen hänger man där hela dagen. Äter lunch. Fikar. Solar och bad. Har sjögräskrig. Löser korsord. Läser en bok.
Eftersom Oxelösund är Sveriges båttätaste stad (per invånare, sägs det) är detta vad man gör på sommaren. Man åker på sjön.
Eftersom alla gör det och skärgården är begränsad i storlek gäller det att agera kvickt för de bästa platserna.
Alltså släpades man upp tidigt på morgonen, åt frukost, packade sin lilla väska och så packades föräldrar, barn, handdukar, kylväskor, fikakorg osv in i båten och så åkte man iväg. Mamma var då som nu hopp i land-kalle.
Eftersom den första båten vi hade var en liten sak med klen motor kom vi inte så långt, men man la väl till på Myrskär och allt vad öarna heter och så hängde man där. Åt sin fil eller sallad till lunch. Badade. Badade. Badade. Träffade kompisar och grannar som också var ute. Kaste sjögräs på syskon.
Några av mina bästa barndomsminnen.
 
När vi i lördags tog den nu något snabbare och större båten, först på sightseeingtur och sen till ön Stora Trässö för lunch, fika och solhäng var det små glädjetårar som dök upp i ögonvrån.
För en sönderjobbad sargad själ var det som ren meditation att stå längst bak i båten på hemvägen och se svallvågorna och alla de där öarna jag har tillbringat så många sommarlov på.
 
 
 
Att åka på sjön. Bra härligt.
 
  


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

vikankalladetmittliv

eller i alla fall ett försök till det

RSS 2.0