Status

Helgen var fin.
Det var längesen jag och Hjärtat hade så mycket fantastisk kvalitetstid tillsammans. Det är lätt att man glömmer bort hur underbart och härligt det kan vara liksom.
Men en fredagsdejt, en regnpromenad och en solig söndagspromenad från solna till mariaberget senare känner jag mig alldeles upprymd, glad, harmonisk och framförallt kär.
I själen.

Kroppen är en helt annan femma. Jag nyser då och då, har huvudvärk, känner mig lätt kallsvettig i vågor och kan nog bara konstatera att en förkylning är på väg. Bu.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

vikankalladetmittliv

eller i alla fall ett försök till det

RSS 2.0