In my weekend bag
Shit så svårt det är att packa för en helg.
Speciellt när man inte har en aning om hur vädret ska bli eller vad man ska hitta på.
I min väska trängs därför en härlig kompott just nu.
Ett par grå jeans, jeansshorts, randig långklänning, haremsbyxor, några tishor, jeansjacka, en kavaj, bikini, ett par vita tygskor och några snygga heels. Det blir bra det. Hej Polen!
Speciellt när man inte har en aning om hur vädret ska bli eller vad man ska hitta på.
I min väska trängs därför en härlig kompott just nu.
Ett par grå jeans, jeansshorts, randig långklänning, haremsbyxor, några tishor, jeansjacka, en kavaj, bikini, ett par vita tygskor och några snygga heels. Det blir bra det. Hej Polen!
I min bokhylla
är det en jäkla oordning.
Där samsas Nobelpristagarna Elfride Jelinek och Ohran Pamuk om utrymmet tillsammans med bland andra Kafka, Karin Boye och Fredrik Strage.
Där står boken "Pervers? Om sex utöver det vanliga" bredvid Katarina Wennstams "Flickan och skulden".
I ena facket trängs sex nummer av den fantastiska och numera nedlagda tidningen SEX med "Kaxiga tjejers guide till att få vad de vill ha", "Självkänsla nu!", Carolina Gynnings "Ego girl", The Latin Kings Portfolio, en bok om landstigningen i Normandie, fotoboken "En dag i Svergie", boken "Art and society in the age of Stalin" (?), en bok om porr och den fascinerande Encyclopeadia Erotica, som jag fick i 30-års present.
På nedersta raden står ett gäng kokböcker, drinkböcker och en vinatlas.
Om ens böcker säger något om en, vad säger då mina om mig?
Där samsas Nobelpristagarna Elfride Jelinek och Ohran Pamuk om utrymmet tillsammans med bland andra Kafka, Karin Boye och Fredrik Strage.
Där står boken "Pervers? Om sex utöver det vanliga" bredvid Katarina Wennstams "Flickan och skulden".
I ena facket trängs sex nummer av den fantastiska och numera nedlagda tidningen SEX med "Kaxiga tjejers guide till att få vad de vill ha", "Självkänsla nu!", Carolina Gynnings "Ego girl", The Latin Kings Portfolio, en bok om landstigningen i Normandie, fotoboken "En dag i Svergie", boken "Art and society in the age of Stalin" (?), en bok om porr och den fascinerande Encyclopeadia Erotica, som jag fick i 30-års present.
På nedersta raden står ett gäng kokböcker, drinkböcker och en vinatlas.
Om ens böcker säger något om en, vad säger då mina om mig?
Vem ska man tro på, tro på, tro på?
I kväll är det jag som tar flyget till Malmö, för att efter en natts sömn hemma hos papi ta båten över till Deutschland och sen vidare till Miedzyzdroje i Polen.
Valborgsvädret, undrar man ju. Hur blir det?
Well, yr.no:s rapport är så där imponerande.
Polska meterologer däremot lovade sol och upp mot 20 grader, i alla fall i slutet av förra helgen när papi såg rapporterna med egna ögon. Därför väljer jag att tro på polackerna framför norrmännen den här gången.
Valborgsvädret, undrar man ju. Hur blir det?
Well, yr.no:s rapport är så där imponerande.
Polska meterologer däremot lovade sol och upp mot 20 grader, i alla fall i slutet av förra helgen när papi såg rapporterna med egna ögon. Därför väljer jag att tro på polackerna framför norrmännen den här gången.
Fibes oh fibes! äger
Men kolla här!
Fibes är på segertåg i US and A och i veckan hälsade de på coola Mark Ronson i hans liveshow.
Snart spelar de på Gröna Lund och då är det jag som står där och går bananas.
Fibes är på segertåg i US and A och i veckan hälsade de på coola Mark Ronson i hans liveshow.
Snart spelar de på Gröna Lund och då är det jag som står där och går bananas.
Dagens låt
Åh vad jag älskade Boys II Men.
I min rnb-period.
I går spelade de på Göta Källare. Det firar jag med deras första hit, från soundtracket till filmen Boomerang.
I min rnb-period.
I går spelade de på Göta Källare. Det firar jag med deras första hit, från soundtracket till filmen Boomerang.
Ett fall och en lösning
När jag är bakis måste jag ha cola light.
Eller, jag behöver inte vara bakis, det räcker med att jag är trött och sliten dagen efter.
Egentligen behöver jag inte ens vara trött och sliten, jag skulle kunna dricka cola light när som helst, hela tiden.
Men när jag är riktigt bakis MÅSTE jag ha det. Alltså verkligen verkligen måste.
Oftast hjälps detta ganska snabbt eftersom jag brukar vara förutseende och se till att köpa hem denna fantastiska dryck i förväg, in case of emergency.
Men det har hänt att det inte har funnits någon cola hemma. Och det har då också hänt att jag har börjat gråta i panik. Jo, det har det.
Lösningen då är a) långsamt kravla sig till närmsta affären, under kallsvettningar, för att inhandla den magiska drycken eller det ännu bättre b) få Hjärtat att handla.
Men nu har jag en ännu bättre lösning. Som kräver minimalt med ansträngning från min sida.
Nej, det är inte hemkörning. Det är Cola Zero-essens till Soda streamern. Men hurra så bra!
Det är nästan lika bra som the real deal och det går fort att göra. Och man behöver inte ens lämna lägenheten.
Jag tror att vi kan bli bästa vänner, jag och essensen.
Eller, jag behöver inte vara bakis, det räcker med att jag är trött och sliten dagen efter.
Egentligen behöver jag inte ens vara trött och sliten, jag skulle kunna dricka cola light när som helst, hela tiden.
Men när jag är riktigt bakis MÅSTE jag ha det. Alltså verkligen verkligen måste.
Oftast hjälps detta ganska snabbt eftersom jag brukar vara förutseende och se till att köpa hem denna fantastiska dryck i förväg, in case of emergency.
Men det har hänt att det inte har funnits någon cola hemma. Och det har då också hänt att jag har börjat gråta i panik. Jo, det har det.
Lösningen då är a) långsamt kravla sig till närmsta affären, under kallsvettningar, för att inhandla den magiska drycken eller det ännu bättre b) få Hjärtat att handla.
Men nu har jag en ännu bättre lösning. Som kräver minimalt med ansträngning från min sida.
Nej, det är inte hemkörning. Det är Cola Zero-essens till Soda streamern. Men hurra så bra!
Det är nästan lika bra som the real deal och det går fort att göra. Och man behöver inte ens lämna lägenheten.
Jag tror att vi kan bli bästa vänner, jag och essensen.
Just nu:
Hej vårsol!
Sjukt svårt att överge balkongen för tvättstugan en dag som denna.
Namnsdagspepp
Namnsdagar är inte så där jätteviktiga för mig, men det är så klart alltid kul att bli ihågkommen.
Jag har tre, men i dag är det den "riktiga".
Två grattis-sms och ett överraskande grattismail från en kollega, och dagen är ju inte slut än.
Jag firar mig med att lyssna på låten jag är döpt efter.
Jag har tre, men i dag är det den "riktiga".
Två grattis-sms och ett överraskande grattismail från en kollega, och dagen är ju inte slut än.
Jag firar mig med att lyssna på låten jag är döpt efter.
Update
Om helgen varit bra?
You bet!
Med risk för att låta ofantligt gammal; jäklar vad mycket man får gjort om man inte är ute och festar sent och slipper vara bakis.
Nej nej, det har inte varit en vit helg, men ändå ganska lugn.
Den började ju helt perfekt med Kexets uppståndelse. Som har hållit i sig. Även i dag fick den sig en liten tur.
Och så blev det ju svennebanan-fredag med tacos och rödvin i soffan och så trötta att vi inte ens orkade kolla på en film utan såg några avsnitt av Tintin i stället. Japp, tecknat. Tintin - till månen tur och retur. Sjukt bra.
I går hängde vi på Gröna Lund i sex timmar i solen med alla andra vippare som ville åka karusell gratis.
Premiär för Kvasten och Vilda Musen för Anton, och Alicia fick åka bilarna tillsammans med storebror.
Vi skippade sockervadd och popcorn och gick all in på vinet i stället. Två glas rosé senare och promenad i solen längs strandvägen. Pretty sweet, om du frågar mig.
En timmes gubblur medan DIF förlorade hockeyn på tv och sen hoppa i klänning och in till skybaren på Royal Viking för att möta upp en alldeles fantastisk människa - norska vännen Reidun.
Drinkar i baren, sen en sen middag på Kungsholmen, ringrostig norska som hämtade upp sig förvånande snabbt och massa massa skratt. Reidun är en av de mest fantastiska människor jag känner, och jag hade turen att få tillbringa ett år med henne i Bergen OCH turen att hon kom till Stockholm och hälsade på den här helgen.
Och i dag. Städdag i föreningen med korvgrillning i solsken. Fika med fina vänner. Tur med kexet, och så lite houswifeinsatser när jag svängde ihop en fläskfilégryta med kantareller, körsbärstomater och timjan.
Nu lite vin, Lindts choklad med havssalt och soffhäng. Ja, jag är 30 +. So?
Kvällens goda mat. Mums!
You bet!
Med risk för att låta ofantligt gammal; jäklar vad mycket man får gjort om man inte är ute och festar sent och slipper vara bakis.
Nej nej, det har inte varit en vit helg, men ändå ganska lugn.
Den började ju helt perfekt med Kexets uppståndelse. Som har hållit i sig. Även i dag fick den sig en liten tur.
Och så blev det ju svennebanan-fredag med tacos och rödvin i soffan och så trötta att vi inte ens orkade kolla på en film utan såg några avsnitt av Tintin i stället. Japp, tecknat. Tintin - till månen tur och retur. Sjukt bra.
I går hängde vi på Gröna Lund i sex timmar i solen med alla andra vippare som ville åka karusell gratis.
Premiär för Kvasten och Vilda Musen för Anton, och Alicia fick åka bilarna tillsammans med storebror.
Vi skippade sockervadd och popcorn och gick all in på vinet i stället. Två glas rosé senare och promenad i solen längs strandvägen. Pretty sweet, om du frågar mig.
En timmes gubblur medan DIF förlorade hockeyn på tv och sen hoppa i klänning och in till skybaren på Royal Viking för att möta upp en alldeles fantastisk människa - norska vännen Reidun.
Drinkar i baren, sen en sen middag på Kungsholmen, ringrostig norska som hämtade upp sig förvånande snabbt och massa massa skratt. Reidun är en av de mest fantastiska människor jag känner, och jag hade turen att få tillbringa ett år med henne i Bergen OCH turen att hon kom till Stockholm och hälsade på den här helgen.
Och i dag. Städdag i föreningen med korvgrillning i solsken. Fika med fina vänner. Tur med kexet, och så lite houswifeinsatser när jag svängde ihop en fläskfilégryta med kantareller, körsbärstomater och timjan.
Nu lite vin, Lindts choklad med havssalt och soffhäng. Ja, jag är 30 +. So?
Kvällens goda mat. Mums!
It's a god damn miracle!
Jag har ju en bil. En vit Renault Megane från 98 vid namn Kexet.
Jag gillar Kexet, vi har haft många fina stunder tillsammans.
Men så i somras, i augusti någon gång, bestämde sig Kexet för att krångla till vår relation.
Mitt under motorvägsfärd i rusningstrafik hem från Nyköping så gick växellådan sönder. Växel för växel. Den ena efter den andra, tills bara trean funkade.
Inte mycket att göra, än att låta relationen slumra. Kanske skulle elden sakta självdö, var min tanke.
Kexet placerades i karantän på Hjärtats jobb, ställdes av och där har den fått stå.
Jag har inte glömt den. Tänkt på den då och då, men mest i form av ångest, det ska erkännas.
Ångest över att det inte kan stå där helt själv, utan att den måste flyttas och göras något med.
Eftersom jag ändå har starka känslor för Kexet har jag många gånger lockats av tanken att fixa den där växellådan och fortsätta vår relation. Den går som en klocka, har bara lite rost och är mycket mycket fin in alles.
Men förnuftet tog över känslan och jag insåg att det skulle bli svårt att lita på Kexet efter sveket i somras. Vem vet när nästa grej pajjar? Nej, relationen fick vara över.
Så i dag åkte vi till Kexet för att försöka starta upp den och köra den till skroten. Bogsera eller köra på trean var planen. Några halvhjärtade försök att sälja Kexet hade gjorts men ingen nappade. Så skroten it was.
Men med en gång jag såg den stå där så började hjärtat bulta. Den är ju så fin. Och går ju så bra. Ja förutom att man inte kan växla då. Inte backa, bara köra i trean. Lätt problematiskt.
Hur som helst. Vi sätter i startkablar och laddar upp batteriet. Vi smörjer hjulet som har rostat igen de senaste 8 månaderna som den har stått.
Vi provar att lägga i backen.
Och det är då det händer!
Det går att lägga i backen, utan problem, utan hemska oljud.
Vi backar ut bilen, provar att lägga i ettan. Det funkar!
Åker runt runt på området, provar alla växlar. Det funkar!
Kexet har mirakulöst lagat sig själv!
Min glädje är enormt stor.
Så här glad över att få åka i Kexet igen.
I rent glädjefnatt kör vi till Ica Maxi och handlar fredags-tacos tillsammans med resten av invånarna i vår kranskommun.
Sen, medan vi fortfarande är höga på glädje, åker vi till Hemtex - i Barkarby - och köper nya sängkläder för 700 spänn. Next best thing till egyptisk bomull, jo jo. Fint ska det vara.
Och nu, sitter jag här, med en fredagsdrink. En väldigt mumsig mojito som jag blandade till.
Snart blir det fredagstaco. Till det blir det fredagsvin.
Och om vi inte somnar i soffan kanske det blir lite fredagsromantik.
Allt detta, tack vare kexet. Helgen kunde inte ha börjat bättre. Jag är så lycklig att jag inte kan sluta skratta.
Jag gillar Kexet, vi har haft många fina stunder tillsammans.
Men så i somras, i augusti någon gång, bestämde sig Kexet för att krångla till vår relation.
Mitt under motorvägsfärd i rusningstrafik hem från Nyköping så gick växellådan sönder. Växel för växel. Den ena efter den andra, tills bara trean funkade.
Inte mycket att göra, än att låta relationen slumra. Kanske skulle elden sakta självdö, var min tanke.
Kexet placerades i karantän på Hjärtats jobb, ställdes av och där har den fått stå.
Jag har inte glömt den. Tänkt på den då och då, men mest i form av ångest, det ska erkännas.
Ångest över att det inte kan stå där helt själv, utan att den måste flyttas och göras något med.
Eftersom jag ändå har starka känslor för Kexet har jag många gånger lockats av tanken att fixa den där växellådan och fortsätta vår relation. Den går som en klocka, har bara lite rost och är mycket mycket fin in alles.
Men förnuftet tog över känslan och jag insåg att det skulle bli svårt att lita på Kexet efter sveket i somras. Vem vet när nästa grej pajjar? Nej, relationen fick vara över.
Så i dag åkte vi till Kexet för att försöka starta upp den och köra den till skroten. Bogsera eller köra på trean var planen. Några halvhjärtade försök att sälja Kexet hade gjorts men ingen nappade. Så skroten it was.
Men med en gång jag såg den stå där så började hjärtat bulta. Den är ju så fin. Och går ju så bra. Ja förutom att man inte kan växla då. Inte backa, bara köra i trean. Lätt problematiskt.
Hur som helst. Vi sätter i startkablar och laddar upp batteriet. Vi smörjer hjulet som har rostat igen de senaste 8 månaderna som den har stått.
Vi provar att lägga i backen.
Och det är då det händer!
Det går att lägga i backen, utan problem, utan hemska oljud.
Vi backar ut bilen, provar att lägga i ettan. Det funkar!
Åker runt runt på området, provar alla växlar. Det funkar!
Kexet har mirakulöst lagat sig själv!
Min glädje är enormt stor.
Så här glad över att få åka i Kexet igen.
I rent glädjefnatt kör vi till Ica Maxi och handlar fredags-tacos tillsammans med resten av invånarna i vår kranskommun.
Sen, medan vi fortfarande är höga på glädje, åker vi till Hemtex - i Barkarby - och köper nya sängkläder för 700 spänn. Next best thing till egyptisk bomull, jo jo. Fint ska det vara.
Och nu, sitter jag här, med en fredagsdrink. En väldigt mumsig mojito som jag blandade till.
Snart blir det fredagstaco. Till det blir det fredagsvin.
Och om vi inte somnar i soffan kanske det blir lite fredagsromantik.
Allt detta, tack vare kexet. Helgen kunde inte ha börjat bättre. Jag är så lycklig att jag inte kan sluta skratta.
Kärlek
Superhjälte
Eftersom gårdagen var som den var och jag i allmänhet känner mig helt färdig som artist så insåg jag på ett tidigt stadium att den här dagen skulle behöva superkrafter.
Därför tog jag på mig mitt allra coolaste superhjälteskärp innan jag flög iväg till jobbet.
Värsta powerwoman liksom.
Därför tog jag på mig mitt allra coolaste superhjälteskärp innan jag flög iväg till jobbet.
Värsta powerwoman liksom.
Blommigt
Jag kände tydligen på mig att det skulle bli en skitdag i dag redan när jag packade väskan och la ner kläder.
Eller så var det snön som gjorde att jag behövde lite pepp. Synd bara att det inte verkar hjälpa....
Blommig klänning, korsettskärp och 80's-jacka. Smaka på den.
Eller så var det snön som gjorde att jag behövde lite pepp. Synd bara att det inte verkar hjälpa....
Blommig klänning, korsettskärp och 80's-jacka. Smaka på den.
Tilltala mig inte för då skriker jag.
Stor fet varning utfärdas i dag. This bitch bites back.
Fy farao vilket humör jag är på. Jag får vulkanen på Island att framstå som ett litet lamm i jämförelse. Blixtarna som kommer från mig är betydligt kraftigare än den där fjantvulkanens.
Jag ska försöka ta ett tjog djupa andetag och berätta för er om den här skitdagen. Vi tar det i punktform.
1. Jag väcks klockan 5 av cp-skadad katt som inte låter mig sova.
2. Jag tvingas gå upp klockan 8 för att äta frukost, eftersom vattnet ska vara avstängt mellan 9-13. Jag blir så trött på att allt sånt här alltid är på dagtid. Plåga de som jobbar kontorstider någon gång i stället why don't ya.
Det ska alltid stängas av vatten, ström, el och fan och hans mormor på dagen när jag som har jobbat natt behöver ström och vatten och annat viktigt. Det ska alltid borras och bankas och renoveras tidigt på morgonen, när jag som har jobbat natt behöver sova. Åh, ni som jobbar dag förstår inte hur bortskämda ni är. Allt liksom bara funkar för er. Skitapor.
3. Det snöar.
4. Eftersom vattnet är avstängd måste duschsituationen lösas. Planen blir då att åka och träna, för att duscha där efteråt.
5. Halvvägs till gymmet, i snöfall, inser jag att jag glömt gymkortet hemma och får vända cykeln och cykla upp för alla uppförsbackar. I snöfall och skitkallt.
6. När jag har hämtat kortet och cyklat hela vägen igen, fortfarande i snöfall, kommer jag fram bara för att upptäcka att de öppnar 14. Idioter.
Borde jag kanske ha koll på, tycker du. Borde jag inte alls. ALLA andra dagar i veckan öppnar de kl 06.30. På onsdagar 14. Vad är det för jävla typtag?
7. Ringer Hjärtat för att få lite pepp och sympati, men det slutar med att jag är bitchig och sur eftersom han är upptagen på jobbet. Blir således arg och besviken på mig själv för att jag är en dålig fru.
8. Åker till mitt andra gym vid jobbet för att träna och duscha. Trångt och jävligt på tunnelbanan och så missar jag bussen och får gå från Fridhemsplan. I, ja just det, snöfall och iskall blåst.
Orkar inte ens gå in på jobbet, det är ett kapitel för sig.
Men kan bara säga så här, att den som planerar att närma sig mig i dag gör bäst i att göra det försiktigt och med silkesvantar. Eller låta bli.
Fy farao vilket humör jag är på. Jag får vulkanen på Island att framstå som ett litet lamm i jämförelse. Blixtarna som kommer från mig är betydligt kraftigare än den där fjantvulkanens.
Jag ska försöka ta ett tjog djupa andetag och berätta för er om den här skitdagen. Vi tar det i punktform.
1. Jag väcks klockan 5 av cp-skadad katt som inte låter mig sova.
2. Jag tvingas gå upp klockan 8 för att äta frukost, eftersom vattnet ska vara avstängt mellan 9-13. Jag blir så trött på att allt sånt här alltid är på dagtid. Plåga de som jobbar kontorstider någon gång i stället why don't ya.
Det ska alltid stängas av vatten, ström, el och fan och hans mormor på dagen när jag som har jobbat natt behöver ström och vatten och annat viktigt. Det ska alltid borras och bankas och renoveras tidigt på morgonen, när jag som har jobbat natt behöver sova. Åh, ni som jobbar dag förstår inte hur bortskämda ni är. Allt liksom bara funkar för er. Skitapor.
3. Det snöar.
4. Eftersom vattnet är avstängd måste duschsituationen lösas. Planen blir då att åka och träna, för att duscha där efteråt.
5. Halvvägs till gymmet, i snöfall, inser jag att jag glömt gymkortet hemma och får vända cykeln och cykla upp för alla uppförsbackar. I snöfall och skitkallt.
6. När jag har hämtat kortet och cyklat hela vägen igen, fortfarande i snöfall, kommer jag fram bara för att upptäcka att de öppnar 14. Idioter.
Borde jag kanske ha koll på, tycker du. Borde jag inte alls. ALLA andra dagar i veckan öppnar de kl 06.30. På onsdagar 14. Vad är det för jävla typtag?
7. Ringer Hjärtat för att få lite pepp och sympati, men det slutar med att jag är bitchig och sur eftersom han är upptagen på jobbet. Blir således arg och besviken på mig själv för att jag är en dålig fru.
8. Åker till mitt andra gym vid jobbet för att träna och duscha. Trångt och jävligt på tunnelbanan och så missar jag bussen och får gå från Fridhemsplan. I, ja just det, snöfall och iskall blåst.
Orkar inte ens gå in på jobbet, det är ett kapitel för sig.
Men kan bara säga så här, att den som planerar att närma sig mig i dag gör bäst i att göra det försiktigt och med silkesvantar. Eller låta bli.
And it's getting worse...
Och som om det inte var illa nog så har luftrummet stängts igen vilket ytterligare får mig att oroa mig över sommarens USA-roadtrip och inte minst Valborgsresan till Polen.
Och så säger de på vädret att snön ska komma tillbaka.
Ja men så härligt. Ska vi inte göra mig bostadslös, och arbetslös och en massa annat otrevligt när vi ändå är i farten?
Morr!
Och så säger de på vädret att snön ska komma tillbaka.
Ja men så härligt. Ska vi inte göra mig bostadslös, och arbetslös och en massa annat otrevligt när vi ändå är i farten?
Morr!
Vilken dag!
Hjälp, jag känner mig helt urblåst i skallen.
Trots att jag har sisådär 4 timmar kvar av jobbdagen är jag helt slut.
Ville bara upplysa om det, så kan jag kanske få lite tycka synd om...
Trots att jag har sisådär 4 timmar kvar av jobbdagen är jag helt slut.
Ville bara upplysa om det, så kan jag kanske få lite tycka synd om...
Snygg-Kate
Kate Bosworth är ju väldigt i ropet just nu efter helgens eskapader med Alexander Skarsgård.
Och hon är ju för snygg den där Kate. Och det säger jag inte bara för att jag har fått höra att jag är lik henne...
Men hon är så där girl next door-sweet. Lite som min andra favorit, Kate Hudson.
Fast jag vet inte jag. Inte är vi väl så lika?
Och hon är ju för snygg den där Kate. Och det säger jag inte bara för att jag har fått höra att jag är lik henne...
Men hon är så där girl next door-sweet. Lite som min andra favorit, Kate Hudson.
Fast jag vet inte jag. Inte är vi väl så lika?
Dagens chefsoutfit
OMFG! Har det verkligen blivit en modeblogg det här?
Nej nej, var lugna. Möjligen en egoblogg. Men igen, är inte alla bloggar det?
Anyways.
Här är dagens chefsoutfit. Och i dag mina vänner festar jag till det lite extra för er. Med en bild från en hiss!
Nej nej, var lugna. Möjligen en egoblogg. Men igen, är inte alla bloggar det?
Anyways.
Här är dagens chefsoutfit. Och i dag mina vänner festar jag till det lite extra för er. Med en bild från en hiss!
Söndagsutflykt
Det var tydligen fler än vi som tyckte att Barkarby Outlet var ett bra utflyktsmål en söndag.
Men, lite shopping blev det ändå.
Jag hade egentligen siktet inställt på ett blommigt nummer från Acne, men tyckte inte att den klänningen satt lika snyggt på som jag förväntat mig. I stället kom jag hem med en plain vit tischa från Whyred och den här härliga lilla saken, som om den sköter sina kort rätt kanske får följa med på bröllop i sommar. Med till US and A ska den helt klart i alla fall, om inte sommarens roadtrip askar inne.
Nu blir det kvalitetstid med Hjärtat och våra vänner Ben och Jerry. Sen ska jag skeda i soffan hela kvällen. Mys!
Men, lite shopping blev det ändå.
Jag hade egentligen siktet inställt på ett blommigt nummer från Acne, men tyckte inte att den klänningen satt lika snyggt på som jag förväntat mig. I stället kom jag hem med en plain vit tischa från Whyred och den här härliga lilla saken, som om den sköter sina kort rätt kanske får följa med på bröllop i sommar. Med till US and A ska den helt klart i alla fall, om inte sommarens roadtrip askar inne.
Nu blir det kvalitetstid med Hjärtat och våra vänner Ben och Jerry. Sen ska jag skeda i soffan hela kvällen. Mys!
30 plus, någon?
Hon: Vad är det här för gitarronani du satt på? (om musiken i bakgrunden)
Han: Förlåt älskling, jag glömde att du är 30 + och att det är parmiddag. Funkar det med Richard Marx tror du?
Hon: Haha, jättekul.
Han: Fleetwood Mac då?
Hon: Skitbra, kör på det.
Han: Förlåt älskling, jag glömde att du är 30 + och att det är parmiddag. Funkar det med Richard Marx tror du?
Hon: Haha, jättekul.
Han: Fleetwood Mac då?
Hon: Skitbra, kör på det.
Last night
Som vanligt var jag sen och stackars Mini fick stå och vänta på mig och förlorade nästan ett förfruset finger på kuppen.
Men ett glas cava senare på Strand var det glömt och vi fortsatte med vin och dagens och dagens och dagens och dagens och... ja, ni fattar.
Men, som Mini säger: när man firar in något måste man bli full.
Och i går firade vi alltså in våren. Hurra liksom!
Jag firade in i randiga shorts och med att dansa, dansa, dansa. Sjukt bra musik, dessutom.
Before things got messy.
Nu ett försök att samla ihop bitarna och få nya krafter inför kvällen. Frida, Nina och Linda kommer hit på middag and more. Känns som om den här kvällen kan sluta exakt hur som helst. Om jag lyckas hämta kraft det vill säga. Sjukt sliten just nu.
Men ett glas cava senare på Strand var det glömt och vi fortsatte med vin och dagens och dagens och dagens och dagens och... ja, ni fattar.
Men, som Mini säger: när man firar in något måste man bli full.
Och i går firade vi alltså in våren. Hurra liksom!
Jag firade in i randiga shorts och med att dansa, dansa, dansa. Sjukt bra musik, dessutom.
Before things got messy.
Nu ett försök att samla ihop bitarna och få nya krafter inför kvällen. Frida, Nina och Linda kommer hit på middag and more. Känns som om den här kvällen kan sluta exakt hur som helst. Om jag lyckas hämta kraft det vill säga. Sjukt sliten just nu.
På min önskelista just nu
*En vit spetsklänning
*En vit lagom transparent blus/skjorta
*En smal kropp
*Stilkänsla
*En obegränsad shoppingbudget
*En vit lagom transparent blus/skjorta
*En smal kropp
*Stilkänsla
*En obegränsad shoppingbudget
Klädmatchare sökes
Min garderob svämmar över av kläder.
Ändå har jag aldrig något att ta på mig, tycker jag.
Jag har insett att det beror på att jag är helt kass på att matcha och mixa. Jag har noll känsla för mode och vad som är snyggt och stylish. Jo, men det är sant. Jag vill så mycket men det blir oftast helt fel.
De gånger jag försöker ge mig på att matcha ihop någon snygg outfit slutar det oftast med att det blir too much liksom.
Därför efterlyser jag en klädmatchare. Någon med koll som kan komma hem till mig och matcha ihop lite outfits.
Så att jag slipper stå där som ett frågetecken varje dag. That would be nice.
Ändå har jag aldrig något att ta på mig, tycker jag.
Jag har insett att det beror på att jag är helt kass på att matcha och mixa. Jag har noll känsla för mode och vad som är snyggt och stylish. Jo, men det är sant. Jag vill så mycket men det blir oftast helt fel.
De gånger jag försöker ge mig på att matcha ihop någon snygg outfit slutar det oftast med att det blir too much liksom.
Därför efterlyser jag en klädmatchare. Någon med koll som kan komma hem till mig och matcha ihop lite outfits.
Så att jag slipper stå där som ett frågetecken varje dag. That would be nice.
Frisören Sören
Äntligen fick jag komma iväg och klippa mig!
As you all know har jag längtat ihjäl mig efter min klipptid. Dels för att jag verkligen behövde klippa mig men också för att det alltid är lika mysigt hos min frisör Marre.
Jag älskar att chittchatta med honom om allt och inget, han fixar hämtar alltid kaffe från cafét på andra sidan gatan och han ger världens bästa hårbottenmassage när han tvättar håret på en.
I dag känner jag mig alltså tip top och känner att jag är på god väg att komma ut ur min fulperiod. Ska bara gå ner sisådär 10 kg och bli lite solbränd först. Sen så!
Så här bedrövlig/bedrövad så jag ut före.
Och så här fabolous blev jag efter!
As you all know har jag längtat ihjäl mig efter min klipptid. Dels för att jag verkligen behövde klippa mig men också för att det alltid är lika mysigt hos min frisör Marre.
Jag älskar att chittchatta med honom om allt och inget, han fixar hämtar alltid kaffe från cafét på andra sidan gatan och han ger världens bästa hårbottenmassage när han tvättar håret på en.
I dag känner jag mig alltså tip top och känner att jag är på god väg att komma ut ur min fulperiod. Ska bara gå ner sisådär 10 kg och bli lite solbränd först. Sen så!
Så här bedrövlig/bedrövad så jag ut före.
Och så här fabolous blev jag efter!
Update
Fredag: Lunch i Sumpan med underbara Sara. Middag och drinkar och "vi får se vad som händer" med Amina.
Pepp!
Pepp!
Lunch i solen!
Bortsett från en korv på Sibyllan i backen i Åre så har det varit dåligt med ute-luncher i år.
Tills i dag!
Jag och sötaste Amina tog en riktig storstadslunch i solen, med sallad och mineralvatten och trafikbuller och sophämtning på trottaren bredvid.
Solglasögon på och uppdatering på senaste tidens händelser. Otroligt hur mycket pepp man kan få av lite sol och en kär vän.
Minis coola 80-talssolisar (med stjärnor på sidorna) kommer från Beyond Retro.
So sweet I could die.
Stället bjöd på kaffe och efterrätt efter lunchen också. Inget att klaga på helt enkelt.
Tills i dag!
Jag och sötaste Amina tog en riktig storstadslunch i solen, med sallad och mineralvatten och trafikbuller och sophämtning på trottaren bredvid.
Solglasögon på och uppdatering på senaste tidens händelser. Otroligt hur mycket pepp man kan få av lite sol och en kär vän.
Minis coola 80-talssolisar (med stjärnor på sidorna) kommer från Beyond Retro.
So sweet I could die.
Stället bjöd på kaffe och efterrätt efter lunchen också. Inget att klaga på helt enkelt.
Gammal - men rolig ändå
Jaja, den här är tydligen jättegammal.
Men jag hade inte sett den.
Och jag tycker att den är fantastiskt rolig.
Ha tålamod och vänta tills hälften av filmen har gått.
Men jag hade inte sett den.
Och jag tycker att den är fantastiskt rolig.
Ha tålamod och vänta tills hälften av filmen har gått.
Kom ledighet, kom!
Nu gör jag så här igen. Planerar helgen innan den här helgen ens är klar.
Men eftersom jag jobbar två helger i månaden blir det lätt så, att man liksom är så pepp inför ledig helg att det bara måste planeras upp. Pepp, pepp, pepp.
Min ledighet börjar på onsdag, och den har jag tänkt fylla med de här trevliga sakerna.
Onsdag: Middag med Helena & Daniel @ our place.
Fredag: Lunch i Sumpan med underbara Sara. På kvällen är det öppet för förslag.
Lördag: Middag och utgång med några lovely människor och hot mamas.
Söndag: Bakisbesök i Barkarby Outlet. Är särskilt sugen på Acne-butiken.
Dessutom tjuvstartar jag trevligheterna i morgon med lunch tillsammans med sweet Amina och ett efterlängtat frisörbesök på tisdag morgon. My god vad mitt hår är i dåligt skick. Jag gråter varje gång jag ser det i spegeln, fo' real.
Som om allt detta trevliga inte räckte har jag just fått rapporter om att söta och fantastiska Reidun kommer på besök från Norge helgen efter det. Åhå så härligt det ska bli!
Men eftersom jag jobbar två helger i månaden blir det lätt så, att man liksom är så pepp inför ledig helg att det bara måste planeras upp. Pepp, pepp, pepp.
Min ledighet börjar på onsdag, och den har jag tänkt fylla med de här trevliga sakerna.
Onsdag: Middag med Helena & Daniel @ our place.
Fredag: Lunch i Sumpan med underbara Sara. På kvällen är det öppet för förslag.
Lördag: Middag och utgång med några lovely människor och hot mamas.
Söndag: Bakisbesök i Barkarby Outlet. Är särskilt sugen på Acne-butiken.
Dessutom tjuvstartar jag trevligheterna i morgon med lunch tillsammans med sweet Amina och ett efterlängtat frisörbesök på tisdag morgon. My god vad mitt hår är i dåligt skick. Jag gråter varje gång jag ser det i spegeln, fo' real.
Som om allt detta trevliga inte räckte har jag just fått rapporter om att söta och fantastiska Reidun kommer på besök från Norge helgen efter det. Åhå så härligt det ska bli!
Comfy på jobbet
Jag älskar mina haremsbyxor!
De är sådär mjuka och sköna men funkar ändå vid alla tillfällen. På jobbet, ute, till vardags. Gillar'om helt enkelt.
Varför jag alltid tar bilder på toaletten? För att jag aldrig skulle låta någon se mig när jag plåtar outfit-bilder. Jag är ju ingen modebloggare.
Och nej, det ska inte bli någon modeblogg det här. Jag har bara inget annat att skriva och tänker att det är bättre med något än inget. Eller?
De är sådär mjuka och sköna men funkar ändå vid alla tillfällen. På jobbet, ute, till vardags. Gillar'om helt enkelt.
Varför jag alltid tar bilder på toaletten? För att jag aldrig skulle låta någon se mig när jag plåtar outfit-bilder. Jag är ju ingen modebloggare.
Och nej, det ska inte bli någon modeblogg det här. Jag har bara inget annat att skriva och tänker att det är bättre med något än inget. Eller?
Dagens poweroutfit
Jomenvisst, nu sportas det kavaj var och varannan dag här. Chefsgiven you know.
Tur att det är modernt med kavaj och finns en hel uppsjö att shoppa upp sig på. Jag är liksom ingen kavajmänniska av naturen. Alltså kom denna lilla chefstjänst väldigt vältajmat med modet just nu.
Dagen val bestod av svart kavaj modell längre, mörkgrå och underbart mjuk tischa, svarta shorts med hög midja och leoben. Indianmockasiner på fossingarna så att jag kunde smyga på reportrarna utan att de märkte nåt.
Och tänka sig, lilla kissen hemma verkar vara ett riktigt modelejon. Hon ville att vi skulle matcha våra outfits i dag och hade tagit fram en nästan exakt lika som den jag hade på mig.
Tur att det är modernt med kavaj och finns en hel uppsjö att shoppa upp sig på. Jag är liksom ingen kavajmänniska av naturen. Alltså kom denna lilla chefstjänst väldigt vältajmat med modet just nu.
Dagen val bestod av svart kavaj modell längre, mörkgrå och underbart mjuk tischa, svarta shorts med hög midja och leoben. Indianmockasiner på fossingarna så att jag kunde smyga på reportrarna utan att de märkte nåt.
Och tänka sig, lilla kissen hemma verkar vara ett riktigt modelejon. Hon ville att vi skulle matcha våra outfits i dag och hade tagit fram en nästan exakt lika som den jag hade på mig.
Familjekommunikation 2.0
Pratar i mobilen med mamma.
Hon: Jag fick ett sms av Rogge (storerbror). Han hade läst på din blogg att bebisen (andra storebrors bebis) ska heta Nikki.
Jag: Ja, jag såg det på Facebook. Carro (barnets mamma) hade skrivit det i sin status.
Hon: Jag fick ett sms av Rogge (storerbror). Han hade läst på din blogg att bebisen (andra storebrors bebis) ska heta Nikki.
Jag: Ja, jag såg det på Facebook. Carro (barnets mamma) hade skrivit det i sin status.
Sjuka mardrömmar
Jag vaknade vid fyrasnåret i morse och var tokpigg. Men nej, man kan inte gå upp klockan fyra på morgonen.
Alltså ligger jag kvar, försöker somna om. Efter ett tag lyckas det. Men vad händer då?
Jo, jag börjar drömmar mardrömmar så det står härliga till.
En del är de samma gamla vanliga. Jag är ensam hos mina föräldrar i Oxelösund och det är kväll och saker och ting funkar inte. Jag är nämligen även i verkligheten rädd för att vara ensam där. Eller, inte rädd, men jag tycker att det är obehagligt. Vet inte varför, men det lever kvar sen jag var yngre. Kombinerat med min mörkerrädsla och den där fönstertittaren som härjade i området på 80-talet. Satte djupa spår i mig och min fantasi.
Alltså drömmer jag mardrömmar på detta scenario. I morse var det att det inte gick att låsa ytterdörren. Jag snurrade på låset och det klickade till, men när jag provade att dra ner handtaget gick dörren upp. Gång på gång på gång. Och självklart dök den sen upp någon jävla konstig filur som ringde på dörren och jag var livrädd eftersom jag visste att dörren inte gick att låsa.
Sen, uppe på övervåningen, gick det inte att tända lamporna. Jag är ju paniskt mörkrädd och lamporna funkade alltså inte. Så jag står där i ett mörkt hus som inte går att låsa.
Vaknar till av drömmen, är så sjukt trött att jag sluter mina ögon igen och ska sova vidare, men så fort jag gör det dras jag in i drömmen igen.
Alltså går jag upp i stället. Och nu sitter jag här i soffan, aptrött och i behov av sovmorgon. Men jag vågar inte sova vidare.
Så jag tänker nog gå och träna i stället. Jag kan bara inte bestämma mig för långpromenad eller styrketräning. Så det slutar nog med att jag sitter här ett tag till. Tills det är för sent.
Alltså ligger jag kvar, försöker somna om. Efter ett tag lyckas det. Men vad händer då?
Jo, jag börjar drömmar mardrömmar så det står härliga till.
En del är de samma gamla vanliga. Jag är ensam hos mina föräldrar i Oxelösund och det är kväll och saker och ting funkar inte. Jag är nämligen även i verkligheten rädd för att vara ensam där. Eller, inte rädd, men jag tycker att det är obehagligt. Vet inte varför, men det lever kvar sen jag var yngre. Kombinerat med min mörkerrädsla och den där fönstertittaren som härjade i området på 80-talet. Satte djupa spår i mig och min fantasi.
Alltså drömmer jag mardrömmar på detta scenario. I morse var det att det inte gick att låsa ytterdörren. Jag snurrade på låset och det klickade till, men när jag provade att dra ner handtaget gick dörren upp. Gång på gång på gång. Och självklart dök den sen upp någon jävla konstig filur som ringde på dörren och jag var livrädd eftersom jag visste att dörren inte gick att låsa.
Sen, uppe på övervåningen, gick det inte att tända lamporna. Jag är ju paniskt mörkrädd och lamporna funkade alltså inte. Så jag står där i ett mörkt hus som inte går att låsa.
Vaknar till av drömmen, är så sjukt trött att jag sluter mina ögon igen och ska sova vidare, men så fort jag gör det dras jag in i drömmen igen.
Alltså går jag upp i stället. Och nu sitter jag här i soffan, aptrött och i behov av sovmorgon. Men jag vågar inte sova vidare.
Så jag tänker nog gå och träna i stället. Jag kan bara inte bestämma mig för långpromenad eller styrketräning. Så det slutar nog med att jag sitter här ett tag till. Tills det är för sent.
Välkommen Nikki!
I går kväll föddes lilla Nikki. Som så klart är söt som socker.
Stort grattis till Jocke och Carro. Och Stella som nu är storasyster.
Och jag är ännu en gång stolt faster.
Stort grattis till Jocke och Carro. Och Stella som nu är storasyster.
Och jag är ännu en gång stolt faster.
Påskfrossa
Det skulle vara en underdrift att säga att den här påsken har handlat om mat. Den har nämligen ENBART handlat om mat. Jag har ätit mig genom påsken. Och fikat. Och ätit lite till. Och fikat igen.
Det har ätits inbakad oxfilé med kantareller och hasselbackspotatis och pepparsås. Polkagrisparfait. Och massa vin till det.
Det har ätits indiskt och druckits öl och drinkar. Det har ätits påsklunch och lite mer polkagrisparfait och hembakad påskbakelse och quesadillas på O´Learys och lite mer påsklunch och godis och vin och öl.
Vi avslutar i kväll med bouef buorgignon och påskgodis.
Sen kan jag nog rulla fram skulle jag tro.
Det har ätits inbakad oxfilé med kantareller och hasselbackspotatis och pepparsås. Polkagrisparfait. Och massa vin till det.
Det har ätits indiskt och druckits öl och drinkar. Det har ätits påsklunch och lite mer polkagrisparfait och hembakad påskbakelse och quesadillas på O´Learys och lite mer påsklunch och godis och vin och öl.
Vi avslutar i kväll med bouef buorgignon och påskgodis.
Sen kan jag nog rulla fram skulle jag tro.
Middag för fem
La famiglia kom upp från Malmö i dag. Och då skulle det ställas till med middag, så klart.
Jag planerade för vad vi skulle laga, med betoning på vi. Alltså jag och den dära mannen jag har.
Men den dära mannen, Hjärtat alltså, blev tvungen att jobba. Faktum är att han stack till jobbet vid halv ett och jobbar fortfarande. Nu är klockan halv ett och det är natt till påskafton. Och han jobbar alltså fortfarande.
Ni hör ju själva hur galet det låter.
Vilket också resulterade i att jag fick laga maten själv. (Nu är det alltså inte mig det är synd om, vill jag bara förtydliga.)
Jag stod där i köket, stressad som en liten iller, och helstekte oxfilé, hackade kantareller och kavlade smördeg. Jag skivade hasselbackspotatis och mortlade polkagrisar och gjorde polkagrisparfait.
Det skulle dukas, göras sallad, kokas pepparsås och städas kök.
Men potatisen blev konstig, smördegen gick sönder och när jag gjorde rent spisen kom jag åt barnlåset så att jag inte kunde göra sås. I panik ringde jag till Hjärtat som fick hjälpa mig att lösa situationen.
Och allting blev ju så klart gott, när det väl blev klart, men det blev liksom inte samma sak.
För det där med att göra perfekta hasselbackspotatisar, att steka perfekt kött, att tranchera vid bordet - det är inte min gren. Det är Hjärtats. Min gren är efterrätten, det är där jag regerar.
Och hur gott det än var, så smakade det liksom inte lika bra när bordet var dukat för fem i stället för sex. När jag visste att Hjärtat stod i en grusgrop vid norra station på långfredagskvällen i stället för att sitta runt bordet med familjen.
På ett sätt ett trevlig kväll. Men på ett annat sätt en riktig skitkväll. Och den dära mannen har fortfarande inte kommit hem.
Jag planerade för vad vi skulle laga, med betoning på vi. Alltså jag och den dära mannen jag har.
Men den dära mannen, Hjärtat alltså, blev tvungen att jobba. Faktum är att han stack till jobbet vid halv ett och jobbar fortfarande. Nu är klockan halv ett och det är natt till påskafton. Och han jobbar alltså fortfarande.
Ni hör ju själva hur galet det låter.
Vilket också resulterade i att jag fick laga maten själv. (Nu är det alltså inte mig det är synd om, vill jag bara förtydliga.)
Jag stod där i köket, stressad som en liten iller, och helstekte oxfilé, hackade kantareller och kavlade smördeg. Jag skivade hasselbackspotatis och mortlade polkagrisar och gjorde polkagrisparfait.
Det skulle dukas, göras sallad, kokas pepparsås och städas kök.
Men potatisen blev konstig, smördegen gick sönder och när jag gjorde rent spisen kom jag åt barnlåset så att jag inte kunde göra sås. I panik ringde jag till Hjärtat som fick hjälpa mig att lösa situationen.
Och allting blev ju så klart gott, när det väl blev klart, men det blev liksom inte samma sak.
För det där med att göra perfekta hasselbackspotatisar, att steka perfekt kött, att tranchera vid bordet - det är inte min gren. Det är Hjärtats. Min gren är efterrätten, det är där jag regerar.
Och hur gott det än var, så smakade det liksom inte lika bra när bordet var dukat för fem i stället för sex. När jag visste att Hjärtat stod i en grusgrop vid norra station på långfredagskvällen i stället för att sitta runt bordet med familjen.
På ett sätt ett trevlig kväll. Men på ett annat sätt en riktig skitkväll. Och den dära mannen har fortfarande inte kommit hem.
