No regrets

Det blev inte härligt vinhäng i ett sommarvarmt Spymlan med härliga kollegor.
Det blev raka vägen hem.

När jag satt på tunnelbanan hem ångrade jag mig något enormt.
När jag kom innanför dörren var all ånger som bortblåst.
Så rätt beslut.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

vikankalladetmittliv

eller i alla fall ett försök till det

RSS 2.0