So sweet I could die
Men gud, jag har ju glömt att berätta om gårdagens bästa grej!
As you all know så var inte måndagen den bästa. Inte starten i alla fall, sen tog den sig och blev riktigt fin med födelsedagsmiddag med Hjärtat i gamla stan, Hästpojken på Gröna Lund och spontan utgång med Amina på Debaser och oväntat möte med gamla kollegor från SN.
Men det var ju det där med sömnen.
Därför var jag sjukt nöjd när jag inte blev väckt av oljud förrän klockan 9 i går, i stället för klockan 8.
Gött liksom.
När jag skulle kasta mig på cykeln för att cykla till Gröndal och lunch med bästa Frida mötte jag de två byggarbetarna som jag förut kastat så elaka ord över här på bloggen.
Och låt mig först berätta om de här två byggjobbarna. Vi snackar två skitsöta killar i typ 25-årsåldern. Max 25. Sjukt söta. Jag kände mig som värsta hemmafrun när jag stod där och snackade med dem.
För jag mötte alltså dem utanför porten. De berättade att de nu var klara med oväsendet.
Och så sa den ena: Fick du sova nånting i morse då?
Jag: Ja, ni började ju inte förrän klockan 9 i dag.
Han: Nej exakt. Vi väntade en timme för att du skulle få sova lite.
Men hallå, hur gulligt var inte det då? De väntade med att börja, för att jag skulle få sova.
Jag måste verkligen ha sett förstörd ut när jag gick ut till bilen med kudde och filt under armen och jag darrade ju faktiskt lite på rösten när jag frågade om de skulle föra oväsen även på tisdagen.
Oavsett om det var för att de fruktade att jag skulle komma in i lägenheten och gå bärsärk om de inte var tysta, eller om de helt enkelt tyckte att jag var så söt att de ville vara lite snälla så gjorde det mig väldigt glad och varm i hjärtat.
Och med en sån start på dagen kunde det ju inte bli annat än en bra dag. Fick supersmarrig och lyxig lunch med vin och mys på balkongen hos Frida. Fyndade två Acne-klänningar. Gjorde svingod pasta till middag. Kollade Olle Ljungström i reafyndad kjol. Och promenerade sakta längs strandvägen tillbaka till stan från Djurgården i ett sommarvarmt Stockholm.
Snacka om kontraster från dagen före. Tack söta byggkillar för det.
As you all know så var inte måndagen den bästa. Inte starten i alla fall, sen tog den sig och blev riktigt fin med födelsedagsmiddag med Hjärtat i gamla stan, Hästpojken på Gröna Lund och spontan utgång med Amina på Debaser och oväntat möte med gamla kollegor från SN.
Men det var ju det där med sömnen.
Därför var jag sjukt nöjd när jag inte blev väckt av oljud förrän klockan 9 i går, i stället för klockan 8.
Gött liksom.
När jag skulle kasta mig på cykeln för att cykla till Gröndal och lunch med bästa Frida mötte jag de två byggarbetarna som jag förut kastat så elaka ord över här på bloggen.
Och låt mig först berätta om de här två byggjobbarna. Vi snackar två skitsöta killar i typ 25-årsåldern. Max 25. Sjukt söta. Jag kände mig som värsta hemmafrun när jag stod där och snackade med dem.
För jag mötte alltså dem utanför porten. De berättade att de nu var klara med oväsendet.
Och så sa den ena: Fick du sova nånting i morse då?
Jag: Ja, ni började ju inte förrän klockan 9 i dag.
Han: Nej exakt. Vi väntade en timme för att du skulle få sova lite.
Men hallå, hur gulligt var inte det då? De väntade med att börja, för att jag skulle få sova.
Jag måste verkligen ha sett förstörd ut när jag gick ut till bilen med kudde och filt under armen och jag darrade ju faktiskt lite på rösten när jag frågade om de skulle föra oväsen även på tisdagen.
Oavsett om det var för att de fruktade att jag skulle komma in i lägenheten och gå bärsärk om de inte var tysta, eller om de helt enkelt tyckte att jag var så söt att de ville vara lite snälla så gjorde det mig väldigt glad och varm i hjärtat.
Och med en sån start på dagen kunde det ju inte bli annat än en bra dag. Fick supersmarrig och lyxig lunch med vin och mys på balkongen hos Frida. Fyndade två Acne-klänningar. Gjorde svingod pasta till middag. Kollade Olle Ljungström i reafyndad kjol. Och promenerade sakta längs strandvägen tillbaka till stan från Djurgården i ett sommarvarmt Stockholm.
Snacka om kontraster från dagen före. Tack söta byggkillar för det.
Kommentarer
Trackback
