Bad day

Det började så bra.
Jag hade sovit ganska bra och kände mig förväntansfull inför hela den här Londongrejen.
Texten jag skrev flöt på bra och jag var nöjd med vad jag åstadkom.
Things were going great.

Men sen hände nåt. Internet strulade - hela tiden. Datorn kraschade. Jag fick skriva om texten sent och omständigt. Sen när jag skulle sätta på tv:n för att det var en viktig grej jag behövde kolla så fick jag ingen signal från digitalboxen.
Allt det här ledde till att jag inte åt någon middag. Nu vid, tvåtiden på natten, blev min middag två mackor och en kopp te.
Jag saknar hemma. Jag vill inte gå och lägga mig trots att jag är trött, eftersom jag är så mörkrädd.
Och jag känner mig jättetöntig som känner så. Grow up liksom.

Jaja, det känns nog bättre efter en natts sömn. Om jag vågar gå och lägga mig. Om inte kan jag ju alltid utforska alla tv-kanaler jag har. Damn, det är inte lite. Jag har säkert tio musikkanaler upptäckte jag nyss.
Med så bra tv-utbud gör det kanske inget att jag inte tog ett stef utanför lägenheten i dag.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

vikankalladetmittliv

eller i alla fall ett försök till det

RSS 2.0